Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska üppflnnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift ßr
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverke,
utfärdade patent m. m.
Nr 6 STOCKHOLM DEN 8 FEBKUARI 1928
Innehåll. Ind. Norden: Gränsvetenskaperna. Av Chr. S. — Jästfabrikation enl. Heijkenskjöld. ßef. av Riz. — Lastbil med
förskjutbart huvtak. Ref. av K. Nn. — Syiipunkter på svensk arbetsledning. — Religion och produktion. Av fil. kand. G. Porryik. — En
organisationsuppfinning (kanske med nyhetshinder?): ny statlig anordning för folkviljans utövande. Av ing. Chr. Sylwan. — Tekn. fören.
M. S:s föreläsningskurser. — Föreningsmeddelanden — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Gränsvetenskaperna.
Ett märkligt drag hos tiden är sysslandet i den
tekniska pressen med en mängd saker, som inte
kan dragas upp på ett ritbräde, inte hamras på ett
■smidesstäd, inte kappköra på en landsväg; som inte
kan samlas upp i en retort, inte räknas ut med
logaritmer. Kort sagt: sysslandet med mentala värden.
Tekniken, dvs ingenjörs- och arkitektkonsten samt
hantverket, började — egendomligt nog — där den nu.
efter något århundrades koncentration kring det
fysiska och konkreta, åter tycks ämna fortsätta, nämligen
på en dubbelväg, materia och anima, i riktning mot
det stora okäinda. Men åskådningarna och sätten ha
förändrats. Fordom anropades gudarna om gunstigt
kompanjonskap eller att åtminstone låta bli att
förstöra verket — exempelvis plöjdes årets första
åkerfåra under anropande av de goda makterna och
bort-besvärjande av de onda. Nu däremot börjar den
skapande kulturmänniskan mitt under segeryran över
naturens krafter beskåda sig själv i spegeln och med
viss häpenhet undra, varför inte bilden återger
lyckligare anletsdrag; hon nöjer sig ej längre med att
skapa, ütan hon frågar sig: varför skapar jag? Hon
tvekar nämligen att betygsätta sina tekniska
färdigheters alster med skapelsehistoriens definitiva: se, det
är gott. Så långt har hon dock inte hunnit.
I höstas behandlades på ett stort svenskt
teknologmöte frågan 0111 Sveriges befolkningskapacitet i
förhållande till dess näringsliv — således ett ämne, som
egentligen innehåller jämte statistiken och
nationalekonomin åtskilliga specialämnen av icke-teknologisk
natur: socialpolitik, utrikespolitik, klimatologi,
folkpsykologi. mfl. Huvudämnet inbjöd i och för sig till
belysningar från de mest skilda, synpunkter, och
diskussionen vittnade även om att detta tagits ad notam.
— Likartade programinslag för teknologiska
diskussionsmöten förekomma numera ganska ofta, och i den
tekniska pressen återgives vad som sagts eller
refereras det mer eller mindre utförligt. Stundom fortsättés
meningsbytet i tidskrifterna.
Andra exempel — bland talrika sådana — kunna
hämtas från den modärna boklitteraturen alltifrån Fr.
W. Taylors »The principles of scientific management»
till det allra, nyaste på arbetspsykologins område eller
något annat, som jämväl visar sig tillhöra teknikens
gränsvetenskaper.
»Teknikens gränsvetenskaper»?
Varken begreppet eller ordet är någon nyhet i våra
dagar. En bel del teknologiska forskningsinstitutioner
av den omfattning, att verksamheten bedrives på olika
fack, ha nödgats tillägga ett sådant för gräns- och
hjälpvetenskaper, vars yttergräns i sin ordning måst
bestämmas provisoriskt eller diffust, enär den tekniska
forskningen i stort sett pekat på
expansionsmöjligheter såsom oeftergivliga.
Det är synnerligast tyska och amerikanska
författare, som gått i spetsen för vidgandet av området för
teknikens gränsvetenskaper. Taylor gav uppslaget till
en helt ny teknisk litteratur, flitigt riktad i
bokmarknaden och i tidskrifterna av såväl amerikaner som i
synnerhet den tyska grundligheten, dock med bistånd
från andra håll. Hans landsman Stuart Chase har i
sin bok »The tragedy of waste» påpekat faran av
slöseriet med råämnena ur naturen — närmast för
Onkel Sams samvete men väl behövligt även för
Europas — och därvid fört in faktorer i resonemanget,
vilka en teknologisk professor för 50 år sedan
sannolikt ej skulle ha befattat sig med. Henry Ford
företager i sina böcker täta studievandringar på de
tekniska vetenskapernas yttersta utmärker — liksom
tysken Rathenau gjort det före honom.
Aktuellt är den tyske professorn Friedrich
Des-sauers arbete »Philosophie der Technik» och — vi må
tillägga — direktören i den svenska
ingenjörsvetenskapsakademin Axel Enströms referat och omdöme i
Teknisk tidskrift över detsamma. Det ena såväl som
det andra ger vid handen, huru oemotståndligt
ingenjörsteknikens tankebanor numera sträva efter
utrymme även på det fält, där filosoferna söka kunskapen
om anima. »Teknikens filosofi» är en bok, vars
framträdande är, säger referenten, en tidstypisk företeelse
i det nutida Tyskland. »I själva verket frodas redan
en ganska rik litteratur på området, och ämnet
diskuteras allt oftare i tyska tekniska kretsar . . .»
Referenten anser emellertid teknikens filosofi såsom ett
övergångsstadium — vilket vi förmoda kan bli
långvarigt nog.
Icke långt från den gränsvetenskap Dessauer
beträtt, ja tangerande densamma, ligger det område, som
en författare i föreliggande nummer av Ind. Norden
öppnar för den intresserade läsaren, nämligen de
sedliga krafternas inflytande på mänsklighetens
produktion av materiella, nyttigheter (»Religion och
produktion», av fil. kandidat Gunnar Porrvik). Även denne
författare antyder vägar för det speciellt tekniska
tänkandet, som kunna leda, till en bättre förståelse för
meningen med teknikens arbete i produktionens tjänst.
Slutligen är att såsom ett exempel påvisa ett annat
gränsområde, där det praktiska behovet i regel icke
medgiver långvariga teoretiska spekulationer. Det är
vad vi i denna tidskrift tidigare benämnt
organisations-uppfinningar. Ett vidsträckt område för det tekniska
tänkandet. Även detta är antydningsvis framhållet i
en annan uppsats i föreliggande häfte (»En
organisationsuppfinning . . .»). Chr. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
