Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN
189
pedens aktersta ända och har på främre ändan ett
koniskt kugghjul, som genom de två mellanhjulen (84)
överför, i motsatt riktning, rörelsen till den yttre
maskinaxeln (85). På denna senare sitter främre
propellern, som är högergängad under det den aktre
vänster-gängade propellern sitter på maskinaxelns förlängning.
De första Whitehead torpederna hade endast en
propeller, men man fann snart att dess krängande verkan,
var så stor, att även de första torpedernas stora
stabili-seringsplan (se fig. 2) ej voro tillräckliga för att
motväga krängningen, utan Whitehead övergick då till två
propellrar, som arbeta i motsatt riktning. Vid
inskjutning av nya torpeder är den första förrättningen att
borttaga krängningen, då i allmänhet den ena
propellern har övervikt och tendens att kränga torpeden.
Krängningen mätes under gång med en i torpeden
insatt krängningsmätare och den propeller som har
övervikt avfilas något till dess krängningen upphör. En
oljecistern (87) är insatt i växelrummet för smörjning
av mellanaxeln (83) och genom en oljepropp (89) kan
rummet mellan yttre och inre maskinaxeln fyllas med
olja.
De vertikala (gyro)rodren (93) och de horisontala
(djup)rodren (94) med deras respektive hävarmar och
länkar visas även å fig. 13.
Fastän svenska marinen under 34 års tid köpte sina
torpeder i Fiume (eller Berlin) så har dock svenska
torpedvapnets män gjort stora insatser i torpedens
utveckling, ty varje ny beställning föregicks av långa
palaver och allehanda förslag för att få ut det mesta
möjliga i fråga om förstklassiga materialier, största
möjliga fart, porté och laddning och under de
långvariga besiktningarna i Fiume fick man en god inblick
i övriga länders förbättringar och specialiteter och var
icke sen att tillgodogöra sig vad härav kunde vara
värdefullt.
Firman Whitehead var ensam om
torpedtillverkningen i 15 år, men i slutet av 1880-talet började en
Berlinfirma L. Schwatzkopff (observera namnet)
tillverka torpeder, helt av brons, men Whitehead återtog
snart sin suveränitet, som sedan aldrig hotats, och
torpedleveranserna därifrån hade straxt före kriget en
oerhörd omfattning, oaktat de flesta mariner, hade börjat
egen tillverkning. Här hemma hade vi redan 1899
planer utarbetade för egen tillverkning, men det var först
år 1910 som torpedverkstaden i Karlskrona blev
verklighet, och har denna verkstad sedan dess levererat ett
mycket stort antal torpeder och inbesparat staten
åtskilliga miljoner.
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
XV. Metallsprutningsmetoden enligt Schoop nu införd i Sverige.
Under flera år har det av schweiziske ingenjören M.
U. Schoop uppfunna metallsprutnings- eller
metallise-ringsförfarandet varit efterfrågat här i landet. Av stort
intresse bör således vara att inhämta, det ingenjören
Frithiof Werner i Sundbyberg träffat överenskommelse
med vederbörande och sedan någon tid tillbaka på sin
verkstad1 »Metallisator» i Bromma ombesörjer sådana
metallöverdragningsarbeten.
Metallens påsprutning sker som bekant medelst en
pistolliknande apparat, i vilken en tråd av
metallmaterialet inmatas och från vilken metallen i stoftform
ut-sprutas.1 Metoden har under flera år funnit en allt
vidsträcktare användning i utlandet, där den visat sig
ovärderlig för en del arbeten, som äro svåra, ja delvis
omöjliga att utföra på varm eller elektrisk väg.
Aluminiumöverdrag kunna praktiskt taget icke
utföras på annat sätt än medelst sprutmetoden; de finna
stor användning särskilt inom livsmedelsindustrien.
Såsom rostskydd för järn och stål, varvid besprutning
med zink användes, har metoden sitt måhända
största användningsområde. Det är påtagligt att frånvaron
av syra, som vid varmgalvanisering alltid begagnas
men här ej ifrågakommer, är av stor betydelse för
gal-vaniseringens hållbarhet. En fördel är även den
jämnhet i skikttjockleken som erhålles, inga klumpar eller
droppar förekomma, så att t. o. m. skruvar och
muttrar, om dessa vid tillverkningen skurits så att de gå
lätt, efter sprutningen ej behöva gängas om, utan kan
zinkskiktet oskadat även i själva gängorna utöva sin
skyddande verkan. Vidare utsättas föremål som
gal-vaniseras på detta sätt för ringa uppvärmning, så att
t. ex. härdade fjädrar behålla sin hårdhet.
Gralvaniserin-gen kan begränsas till en del av föremålets yta, ävenså
1 Jmfr Ind. Norden bl. a. nr 29, 1910; nr 17, 1911: nr 41, 1923;
nr 1, 1924; nr 35, 1927.
kunna galvaniserade föremål repareras med denna
metod, om galvaniseringen på något ställe skulle vara
skadad. Metoden tillåter galvanisering av huru stora
arbetsstycken som helst, och skikttjockleken kan
varieras efter behag. Som rostskydd är emellertid redan
en mycket tunn zinkbeläggning till följd av den
elektrokemiska verkan fullt effektiv.
Fig. 1. Cylindrar till »Archimedesn-motorer
metallise-rade med Al.
Metallmodeller, som råkat bliva för klena, kunna
genom besprutning läggas på partiellt, såsom arbeten
utförda av »Metallisator» väl ådagalagt.
Mot svaveldioxiden i rökgaser (S02-gaser) har en
kombination av aluminium-zink, dvs först
metallise-ring med Al samt ovanpå denna ett skikt Zn, visat
sig synnerligen effektivt såsom rostskydd; enbart Al
resp. Zn är i detta fall ej tillräckligt. För sådana
föremål, som ständigt eller ofta komma i beröring med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
