- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
220

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

Världsföretagens förhållande till de statliga
organisationerna.

De stora företagens tendens att i allt större
utsträckning bliva internationella kan också tänkas komma att
inverka på organisationen å andra områden. Genom
lån, köp av aktier, och olika slag av investeringar
söker sig kapitalet fram till bästa möjliga placering. De
nationella gränserna utgöra härvid i regel icke något
hinder. Vinstmöjligheterna och riskerna äro det
huvudsakligen bestämmande. Då dessa faktorer ofta i
betydlig grad äro beroende av den statliga ordningen,
så händer det ej sällan, att staternas beslutande
myndigheter måste taga hänsyn till vad i sådant avseende
kan vara fördelaktigt. Kapitalets internationella
rörlighet kan alltså i vissa fall påverka staternas inre
organisation. Och än vidare. Fördelningen av
världs-företagens intressen till skilda länder kan inverka på
arbetstillgången i olika länder och därigenom göra alla
frågor om arbetsvillkoren, alltså särskilt lönerörelserna
och därmed sammanhängande organisationer
internationella, vilket de ju i några fall redan börjat bli. Den
omständigheten, att världsföretagen äro ekonomiskt
intresserade i skilda länder och att deras mot kapitalet
svarande aktier, obligationer e. d. äro fördelade på
många händer likaledes i olika länder, kan tänkas
medföra intressemotsättningar i förhållandet till andra
länder. där andra världsföretags äro förhärskande och att
dylika intressemotsättningar skulle leda till krig. Men
snarare skulle man vilja tro, att den ekonomiska
intressegemenskapen skall mer och mer bidraga till att lära
folken inse nyttan och nödvändigheten av samarbete,
att undvika värdeförstörelse och sålunda minska
utsikterna till krig.

samverkan, till den organisation, som under varje tid
kan befinnas lämplig. Och i det upplysnings- och det
uppfostringsarbete, som härför erfordras, kunna vi alla
deltaga genom att först och främst påverka oss själva
och därjämte villigt bidraga till att upplysa andra,
främst våra egna medarbetare i vår egen verksamhet,
vår egen organisation men även utåt direkt eller
indirekt, så gott vi förmå.

Slutord.

Efter att ha framfört dessa spridda reflexioner kring
ordet organisation vill jag till sist uttala en önskan och
förhoppning att Ni, som nu efter genomgången av
Tekniska skolan träda ut i världen för att göra Edra
mödosamt förvärvade kunskaper fruktbärande, måtte finna
de platser där Ni såsom delar av arbetslivets, samhällets
och världens allt mer invecklade och omfattande
organisation, kunna verka till Edert eget och det helas gagn.
Måtte Edra kunskaper förhjälpa Eder att finna de
vägar och medel, Ni därvid behöva använda, och måtte Ni
aldrig glömma, att ingen kan må väl av att stå ensam
för sig, att såväl den enskildes som det helas väl är
beroende av organiserad samverkan, icke blott inom någon
viss grupp utan även grupperna emellan, hur motsatta
intressena tyckas vara i enskilda fall. Jag önskar Eder
alltså lyoka ooh framgång på vandringen genom livets
ofta oländiga och mörka skog, viss om att Ni så även
skola finna jämna och ljusa nejder där Eder andes
vingar kan finna både svängrum och luft, så att Ni
kunna svinga Eder allt högre upp för att överblicka
och deltaga i ledningen av vår tids organisation.

Organiserandets lyckliga fortskridande främjas
genom folkuppfostran.

Det är, som sagt, icke gott att förutsäga hur det kan
komma att gå, om den pågående utvecklingen skall leda
till allt bättre organisationsformer, så att vi en gång
skola få jämvikt och harmoni i samvaron, eller om våra
organisationer oundvikligt skola drabbas av katastrofer,
som bringa människorna fortsatta lidanden och kanske
förintelse till sist. Dock, »vandraren i skogen» kan gå
vilse och omkomma, men han kan också, om han förstår
att orientera sig och lärt sig att taga hänsyn till
förhållandena, komma oskadd framåt, och, även om han
måste gå omvägar eller vidtaga extra åtgärder,
lyckligen nå dit han vill. Det gäller alltså att skapa förståelse
för vad som är och vad som sker, med andra ord att
sprida upplysning bland människorna, och så att lara
dem icke blott inse vad som är rätt och skäligt utan
också att rätta sig därefter, att fostra dem till socialt
tänkande och handlande ej blott i eget eller den egna
gruppens eller klassens intresse utan för det helas väl.
Trots allt split och kiv och våldsamma strider ibland
torde man kunna spåra den allmänna bildningens
gynnsamma inflytande. Det torde få erkännas, att den
fredliga utveckling nordens folk länge kunnat glädja sig åt till
stor del beror på deras relativt tidigt utvecklade
folkundervisning, liksom det är mycket sannolikt, att
revolutionen i Ryssland ej skulle hava kommit och i varje
fall ej fått så olycklig karaktär, som den fått, i fall
folket där på ett tidigare stadium fått mera upplysning
och allmän kultur. Det är otvivelaktigt genom
upplysning och en i samband därmed utvecklad allmän
fostran, som folken skola finna vägen till samförstånd och

Ny metod för språksvårigheternas lösande
vid internationella konferenser.

Inom internationella arbetsbyrån håller för
närvarande på att utexperimenteras en ny metod, enligt vilken
det skulle bliva möjligt att vid arbetskonferenserna till
åhörarna omedelbart överbringa översättningar av
anföranden, som hållas på olika språk, skrives i senaste
häftet av Sociala meddelanden. Tack vare medel, som
ställts till förfogande av den amerikanske
industriidkaren E. A. Filene, har det blivit möjligt att anställa
praktiska experiment med lösandet av detta i övervägande
grad tekniska problem och att inöva ett antal tolkar,
vilka skola, verkställa översättning, samtidigt som talet
hålles, och intelefonera denna i för ändamålet särskilt
konstruerade apparater.

Enligt den anordning, ■ med vilken nu
experimenterats och som varit avsedd att tillämpas vid
arbetskon-ferensen i Genève under juni månad, placeras ett antal
tolkar i omedelbar närhet av talartribunen, så att de
kunna noggrant uppfatta och återgiva de hållna
anförandena. Varje tolk är utrustad med en mikrofon, och
genom att denna avlyftes etableras omedelbart
förbindelse med de i sammanträdeslokalen utplacerade
mottagningsapparaterna. Dessa äro konstruerade så, att
mottagaren kan efter behag inställa apparaten på det språk
han önskar avlyssna i översättning. Mikrofonen är så
konstruerad, att översättningen kan intelefoneras med
helt låg röst, så att varken talarna eller tolkarna störas
därav.

Vid den nu hållna konferensen räknade man med att
på detta sätt kunna verkställa samtidig översättning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free