Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Hollåndaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m.-m.
Nr 39 STOCKHOLM DEN 26 SEPTEMBER ’_1928
Innehåll. Ind. Norden: Ett offentligt tekniskt-vetenskapligt laboratorium. Av ingenjör W. A:son Lindberg. — Gatubelysning system
Wood. Ref. av Chr. S. — Yrkeskunnighetens betydelse för kulturen. Av undervisningsrådet N. Fredriksson. — Nya anordningar vid
Ljungströmsturbiner. Ref. av K. Nn. — Italienarna som pionjärer inom tekniken. — Mästarekurser inom de mekaniska områdena. —
Litteratur. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan
angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk äsiktsöverensst.ämmelse med ärade jörf:s uttalanden.
Ett offentligt tekniskt-vetenskapligt laboratorium.
Avgiftsfritt tillgängligt för uppfinnare och forskare.
I den alltjämt öppna och för vårt lands uppfinnarekår
aktuella frågan om ett »uppfinnarekontor» och vad därmed
kan sammanhöra (se exempelvis Ind. Nordens årg. 1926)
har redaktionen mottagit nedanstående synnerligen
be-aktansvärda inlägg.
Herr Redaktör!
Tillåt mig att genom Eder ärade tidning giva
offentlighet åt en tanke, som länge legat mig om hjärtat.
Svenskarna är ju ett tekniskt intresserat och i
kulturellt avseende högt stående folk med gamla ärorika
traditioner på uppfinningarnas område, och många
utomordentliga konstruktioner av svenskt ursprung hava
erövrat världsmarknaden. I vår tekniskt-vetenskapligt
betonade tid torde också få saker vara bättre ägnade att
sprida djupare kännedom om och aktning för en liten
nation än just genialiska uppfinningar och
vetenskapliga upptäckter.
Emellertid födas en mängd idéer, även goda sådana,
vilka på grund av omständigheternas makt aldrig
komma till utveckling. En del av dessa äro av sådan
beskaffenhet, att det är en verklig förlust icke blott för
vederbörande uppfinnare att de ej fullbordas.
En uppfinning kan teoretiskt synas väl tillrättalagd
men är därför i de flesta fall icke i detalj kontrollerad
och utarbetad. Mången gång erfordras mer eller
mindre omfattande experiment, tillgång till
kontrollapparater och mätinstrument m. m. och det är här de
största stötestenarna ligga. De möjligheter, som f. n. yppa
sig att få låna eller på stället begagna sådana, äro
synnerligen begränsade. Ett stort antal uppfinnare hava
därför på grund av ekonomiska orsaker icke tillfälle
att fullfölja sina uppslag, och till följd av sakens
delikata natur är det även mj-cket svårt att uppbringa
erforderliga medel, ty vederbörande kunna ju icke
förråda för mycket av sina idéer innan uppfinningen
blivit patenterad. Hellre än att bliva frånnarrade sina
konstruktioner hava de resignerat inför cle
oöverstigliga svårigheterna.
Utan tvivel har under tidernas lopp på detta sätt
månget gott uppslag förkvävts, som i motsatt fall
kanske kunnat vara till stort gagn och lända både
uppfinnaren och landet till heder. Göres därtill måhända
åratal efteråt en liknande uppfinning i utlandet oeh
importeras hit, kan man lätt tänka sig svenskens
uppfattning om möjligheterna i det egna fosterlandet. Den
pessimism, som griper honom, sprider sig även till
andra och bidrager icke till att öka företagsamheten
här i landet. Utom att detta från alla synpunkter
givetvis är beklagligt, vållas därigenom även
nationalekonomiska förluster.
Kunde det ordnas så, att konstruktören eller
uppfinnaren bleve i tillfälle att kostnadsfritt få utföra en
del förberedande kontroll- och experimentarbete, så vore
mycket därmed vunnet.
En offentlig institution för dylikt arbete borde icke
heller vara omöjligt att upprätta. Till denna skulle
man kunna vända sig med samma förtroende som till
en patentbyrå och framlägga sina innersta tankar och
funderingar samt själv få antingen råd och
upplysningar av lämplig personal eller sättas i tillfälle att i viss
utsträckning få pröva sig fram.
Här skulle finnas ett laboratorium med apparater
och instrument för fysikaliska, elektrotekniska och
mekaniska undersökningar, kombinerat med en mindre
fin-mekanisk experimentverkstad, där vederbörande själva
kunde få utföra mindre arbeten m. m.
För tillträde till denna institution skulle blott
fordras en i förväg insänd skriftlig redogörelse för
uppfinningen ifråga. Med ledning av denna kunde då cle
styrande avgöra, om cle tilltänkta arbetena lämpligen
kunde utföras därstädes eller ej, måhända redan på detta
stadium lämna vissa upplysningar av värde för den
sökande.
Härigenom skulle eventuellt stora ideella värden
kunna tillvaratagas och månget gott projekt bringas till
utveckling, vilket i annat fall på grund av olyckliga
omständigheter ohjälpligen skulle omintetgöras.
Då uppfinnaren väl hunnit över de första
svårigheterna och kan visa ett resultat av sitt arbete, möter det
i vanliga fall ej så stora hinder att intressera privat
kapital i företaget. Även härvidlag kunde
institutionen giva honom ett moraliskt stöd. Däremot skulle
något inkräktande på patentbyråernas gebit givetvis icke
förekomma.
Som ovan antytts skulle anstalten arbeta i
uteslutande idéelit syfte. Finansieringen av densamma kunde
t. ex. tänkas på följande .sätt:
Donationer anslås av gynnare och framgångsrika
uppfinnare. Överenskommelse träffas med dem, som fått
arbeta på institutionen, att de. såvida deras uppfinning
ger ekonomiskt resultat, avstå en viss, dock
procentuellt ringa del av sin vinst för den förmån de åtnjutit.
Då vidare industrin i allmänhet indirekt har fördel
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
