Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Nr 41
STOCKHOLM DEN 10 OKTOBER
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska pateniverket
utfärdade patent m. m.
1928
Innehållsförteckningen: se sista textsidan.
In Memoriam.
C. J. Magnell.
Carl Jacob Magnell, under åren 1909—1922 rektor
för K. tekniska högskolan, var värmlänning, född i
Kristinehamn. Vid 18 års ålder utexaminerades han
från tekniska elementarskolan i Norrköping, varpå han
samma år fortsatte vid K. teknologiska institutet, och
utexaminerades från dettas fack för väg- och
vatten-byggnadskonst 1879.
Magnell praktiserade under de närmaste sex åren
såsom ingenjör och arbetschef vid
vattenreglerings- och
vattenbyggnadsarbeten, men slog så in på
den pedagogiska banan inom sitt
examensfack; han blev nämligen
lektor i byggnadskonst vid
tekniska elementarskolan i Borås.
Under tio år skötte Magnell
denna tjänst, varpå han överflyttade
till Norrköping som lektor i
mekanik vid tekniska
elementarskolan därstädes. År 1898 återvände
han till Västergötland, men nu
åter som praktiker, nämligen
såsom arbetschef vid Uddevalla—
Vänersborg—Herrljunga
järnvägs ombyggnad till
normalspå-rig. Vid denna järnväg stannade
Magnell såsom trafikchef,
ban-och maskiningenjör till 1903, då
han kallades att bekläda den
genom professor Almqvists avgång
lediga professuren i väg- och
brobyggnadskonst vid K. tekniska
högskolan. När dåvarande
rektorn för högskolan, professor
Lindstedt, vid vårterminens slut
1909 utnämndes till regeringsråd, förordnades Magnell
av K. m:t, på förslag av högskolans styrelse, till
rektor, vilket förordnande successivt förnyades till dess
Magnell sommaren 1922 blev pensionsmässig.
Ehuru Ma.gnells egentliga ingenjörsyrke var
väg-och vattenbyggarens, ådagalägga här anförda data
tilllika med hans delä.garskap åren 1886—95 i Borås’
ingenjörsbyrå, hurusom Magnell var intresserad även av
andra ingenjörsfack, särskilt det mekaniska.
Sommaren 1892 bevittnade undertecknad såsom elev
vid Ljunggrens mek. verkstad i Kristianstad, huru
verkstaden byggde ooh slutligen på Kristianstad—Åhus
järnvägs spår genom staden provkörde »amfibiebåten»
Svanen, konstruerad av dåvarande Boråslektorn
Magnell. Den var av gängse ångslupstyp, men tämligen
flatbottnad och med två par vanliga järnvägshjul
infällda i skrovet något för- resp. akterom midskepps.
Propellermaskineriet var det vanliga, men det var
tillbyggt med en utväxling, dels kugghjul, dels
länkkät-tingar, samt en omkastareanordning, medelst vilka ång-
maskinen kopplades till eller ifrån spårdrivhjulsparet
resp. propellern. Båten gick en kort tid i trafik på och
mellan ett par sjöar i Boråstrakten.
Detta ger en antydan om Magnells mekaniska
intressen och om lust att uttänka och pröva nyheter, alltnog
om uppfinnarebegåvning. Uttryckliga vittnesbörd
härom äro de uppfinningar, varå. Magnell uttog patent, det
första omkr. år 1894, en mekanisk leksak — ett s. k.
tankelås, men därefter större
saker, exempelvis en anordning för.
värmens fördelning i
kokapparater (1895), d: o vid å rörliga
föremål anbragta gasledningar (1902),
d: o vid flänsrensare för
järnvägsspår (1905), en
»annons-apparat» och en anordning vid
valsdammar (1908).
Som skolman — professor och
rektor — avseende den tekniska
undervisningen innehade Magnell
den höga. position, varifrån han
kunde överblicka samtliga grenar
av den ingenjörstekniska
vetenskapen, dess fundamentet’ och
uppnådda lägen, dess
utvecklingskrav och möjligheter. Magnell var
under sitt 13-åriga rektorat den
tekniska undervisningens främste
målsman i vårt land. Han deltog
såsom sakkunnig jämte professor
Lallerstedt och rektorn för
Chalmers tekniska institut professor
Wijkander i 1906 års k. kommitté
för beredandet av frågan om den
högre tekniska undervisningens
ordnande — kommittébetänkandet avlämnades i slutet
av år 1910. Magnell var för övrigt och bland annat
ledamot i trafiksäkerhetskommittén 1904—07 och i
vattenfallsstyrelsen 1909—28.
Men hans dagliga omtanke ocli gärning under många
år var högskolan. Han verkade insiktsfullt och segt
för dess modärnisering. Nya, större och tidsenliga
lokaler voro närmast erforderliga, i samband med en på
samma gång utvidgad och mera differentierad
organisation. År 1911 anslog riksdagen medel till K.
tekniska högskolans nybyggnader att förläggas vid
Valhallavägen, och i byggnadskommittén blev Magnell
ordförande. Sex år därefter var verket i dess
huvudsakliga byggnadsskede fullbordat, och en del av
undervisningskomplexet överflyttade från de gamla
lokalerna vid övre Drottninggatan till de nya vid
Valhallavägen. Därmed var en betydelsefull milsten utmed den
svenska ingenjörsteknikens marschväg uppnådd, och
därmed kunde också Magnell med allt fog se tillbaka
på ett lyckligt avslutat, skede av sin livsgärning.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1878
* 19Is 1857 † ’2/9 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
