Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 133
Fig. 1 och 2: ett par exempel på dubbla korsningsräxlar enligt
Yogels nppfinning.
liingsvinkeln, genom att tunganordningarna anordnas
utanför korsningsfyrkanten. Vid växlar med stor
radie, vilka i regel komma att ligga viel växelbanornas
förgreningsställen, har emellertid detta byggnadssätt
den nackdelen, att det vid stort antal, dvs dubbla
spårförbindelser, erfordras spåravstånd, vilka endast i
sällsynta fall stå till förfogande eller endast med stora
olägenheter kunna åstadkommas. Härtill kommer, att
stor radie med undantag av mycket sällsynta fall
endast erfordras för ett enda spår, och att alltså den höga
kostnaden för en korsningsväxel med å båda sidor stor
radie praktiskt icke kan utnyttjas.
En tysk ingenjör R. Vogel föreslår att undanröja
dessa olägenheter på följande sätt. Endast ett spår
utföres med större radie R, och dess tunganordningar Z
anordnas utanför korsningsfyrkanten. Det andra
spåret gives för vinkelförhållandet hittills bruklig radie r
samt tunganordningar z, vilka äro anbragta inuti
korsningsfyrkanten. Tunganordningarna z kunna
visserligen med hänsyn till det andra spåret icke utdragas
så flackt som vid symmetriskt byggda korsningsväxlar
med inuti korsningsfyrkanten anordnade
tunganordningar, men genom lämplig utformning av bågen för
det med stor krökningsradie utförda spåret är det emel-
lertid möjligt att ernå tunglängder z, som erbjuda
mycket stor driftsäkerhet. Detta kan ernås dels enligt fig.
1 genom valet av radien B, dels enligt fig. 2 medelst
bågar med ett flertal olika krökningar för det med
ringa krökning utförda grenspåret. Eör förtydligande
av den senare utföringsformen anföres ett exempel.
Vid ett vinkelförhållande av 1:9 hos
korsnings-växeln gives det med stor krökning utförda grenspåret
en radie r = 180 till 190 m, och grenspåret med ringa
krökning erhåller i tunganordningen en radie av Ri ~
400 till 430 m, vartill är ansluten en genom
hjärtstyc-ket gående mindre krökt båge med en radie Rs = 600 à
1000 m, varefter följer (ungefär i bågens mitt) en
båge med radie i?3 = 300 till 400 m, till vilken därefter
åter ansluta sig bågar med radier R2 och Rj,. Det
bågformiga grenspåret med ett flertal krökningsradie! och
med ringa krökning erbjuder emellertid icke samma
kontinuitet vid passerandet som en likformigt böjd
båge. Det är emellertid fördelaktigare än den senare
därigenom, att det vid samma växellängd, vilken
bestämmes av de erforderliga spårförbindelserna, tillåter
mindre infallsvinkel i tunganordningarna Z och även
i tunganordningarna z. Vid sidan av dessa avsevärda
fördelar är nackdelen med olikformigheten vid
passerandet av ringa betydelse. För kontinuiteten vid
passage är det framför allt av vikt att bibehålla bågform
i och för sig, så att tågsättets ställning hela tiden
förblir bågformad. Så skulle exempelvis icke va-ra
förhållandet, om den flacka delen av bågen (radie 600—
1 000 m) ersatts med en rak del.
(Sv. p. nr 67146.) Chr. S.
B e n t o n i t.
Många oljefirmor i Förenta staterna rena sitt
rå-petroleum genom filtrering över valklera (fullerjord).
På sista tiden har ma.n fått ett nytt material, som
filtrerar fortare, fullständigt avfärgar oljan och nedsätter
förlusterna. Detta ämne är bentonit, ett mineral som
först beskrevs 1888 under namnet av taylorit. Då detta
namn dock redan var upptaget för ett annat mineral,
ändrades namnet till bentonit, efter fyndorten i Fort
Benton formation i staten Wyoming. Det är ett
vattenhaltigt aluminiumsilikat, en lerartad naturprodukt, som
sannolikt uppstått genom avglasning och kemisk
förändring av glasig vulkanaska.
Den märkligaste av mineralets egenskaper är dess
utomordentligt stora förmåga att uppsuga vatten. En
bentonitklump utvidgar sig därvid till tio gånger .sin
ursprungliga volym. Kastar man en bentonitbit i
vatten, sväller den och upptar fem gånger sin volym vatten:
slutligen sönderfaller det hela till en hal, geléartad
massa. I denna form är den obehagligt känd av de
geologer, som arbeta i trakter, där bentoniten går i dagen.
Man går på denna fuktiga massa som på såpa. Torkar
marken upp, så bakar sig stoftet tillsamman till
bildningar, som erinra om koraller.
Indianer och malmsökare hade för länge sedan
upptäckt, att bentonit är ett förträffligt rengöringsmedel
och kallade det för »tvållera» eller »mineralisk tvål».
Bentonitens rengörande verkan ökas, om den innehåller
alkali. Sätter man till tvål Vt à V2 bentonit, så
förstärkes reningsverkan. Bentonit ökar vätskors förmåga
att bilda emulsioner. Toalettvålar erhålla genom
tillsats av bentonit en särskild mjukhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
