Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 138
över frekvensen av olika ord i amerikansk teknisk och
därmed närbesläktad litteratur, är jag tämligen säker
på att ordet »research» skulle slå rekordet. Oerhörda
kapital lia där på kort tid nedlagts på
teknisk-vetenskapliga forskningslaboratorier, dels i de industriella
företagen, dels såsom till undervisningen knutna eller
helt fristående anstalter.
I England togs från statsmakternas sida ett kraftigt
initiativ, och det inrättades en central statlig
forskningsinstitution med uppgift att dels handhava resp.
understödja forskningsarbete av mera allmän räckvidd,
dels animera de olika industrigrenarna att var för sig
etablera branschinstitut för studium av sina speciella
tekniska problem. Sådana forskningsinstitut inrättades i
stort antal, till en början med betydande statsunderstöd.
När understödet sedermera reducerades eller indrogs;
överlevde inte alla den operationen, men ett icke
obetydligt antal hava fortsatt sin verksamhet såsom rent
industriella organ och leva kvar alltjämt. Framgången i
en dylik verksamhet beror naturligtvis till övervägande
grad på arten av de personliga krafter, som kunna
förvärvas för arbetet. Och i det avseendet har man i
England att dragas med rätt avsevärda olägenheter,
beroende på undervisningsanstalternas efterblivenhet.
Reformer äro igång, men det tager tid, innan resultaten bli
påtagliga.
I Frankrike upprättades strax efter kriget en
halv-statlig forskningsinstitution såsom fortsättning på
krigs-departementets forskningsavdelning. 1 Canada,
Australien, Indien och Japan hava grundats betydande
institutioner med statens medverkan för bedrivande av
teknisk-vetenskapliga forskningsarbeten. Sovjetryssland
har ett synnerligen fullständigt system av
forskningsanstalter. ’I Finland arbetar bl. a. industriens
centrallaboratorium. I Polen har nyligen öppnats ett icke
oansenlig laboratorium och i Italien har Mussolini för
icke länge sedan tillsatt ett forskningsråd med Marconi
såsom ordförande för att taga hand om ifrågavarande
uppgifter.
I Sverige inrättades år 1919
Ingenjörsvetenskapsakademien med uppgift att tillvarataga de intressen, som
sammanhänga med den teknisk-vetenskapliga
forskningens främjande och utvecklande. Samma år
inrättades Metallografiska institutet i Stockholm.
Laboratorierna vid Tekniska högskolan, Chalmers och Statens
provningsanstalt ha efter hand fått förstärkta resurser
i fråga om nya lokaler och modern utrustning. Ett
flertal förstklassiga industrilaboratorier ha uppstått såsom
vid S. K. F., A. S. E. A., Stora Kopparberg, Uddeholm,
Höganäs, Stockholms Bryggerier mfl. Vid Jernkontoret
har inrättats en stålforskningsavdelning. Inom
cellulosaindustrien försöktes några år en central
forskningsverksamhet vid det s. k. Pappersmassekontoret, men
sedan detta initiativ visade sig utfalla mindre lyckligt,
har man nu skridit till inrättande av en särskild
forskningsinstitution i samband med Tekniska högskolan.
Slutligen må nämnas det till
Ingenjörsvetenskapsakademien anknutna Elektrovärmeinstitutet, vars
speciella forskningsområde framgår av namnet.
Redan dessa i korthet uppdragna yttre konturer torde
vara ägnade att giva ett starkt intryck av det,
tekniskvetenskapliga forskningsväsendets tillväxt under det
gångna årtiondet i Sverige såväl som i världen i
övrigt, Ett mäktigt vittnesbörd om omfattningen av det
arbete, som presteras på området, får man i första hand
av den litteraturflod, som väller fram ur de
vetenskapliga och tekniska tidskrifterna i ständigt ökad omfatt-
ning, en omfattning som numera gör det besvärligt att
följa med till och med inom ett relativt begränsat
fack-område. Ytterligare dokumentering har det
tekniskvetenskapliga arbetet erhållit genom det otal kongresser,
som det blivit på modet att avhålla, och de därur
härrörande talrika publikationerna. Kongressernas
mångfald är ett kapitel för sig, som jag inte här skall ingå
på. Fråga är emellertid om inte utvecklingen på detta
område, i stället för att skapa ett naturligt utlopp för
och i viss mån en stimulans fö,r forskningen, i sin
överdrift rent av kan komma att verka hämmande i
stället.
, . .......... ... .,,, .*
Om jag nu skall försöka att något belysa, vad
forskningen åstadkommit under de senare åren, så måste jag
självfallet från början reservera mig gentemot varje
anspråk på fullständighet. Det kan endast bli fråga om
. att. peka på några huvudområden, och även behandlingen
av dessa får bli helt summarisk. Såväl den ti cl, som
är anslagen till föredraget, som min egen kapacitet
utgöra naturliga begränsade faktorer.
Lämpligt torde då vara att börja med tvenne
områden, som i väsentlig mån dominera den
teknisk-industriella utvecklingen överhuvudtaget, å ena sidan
kraft-alstringen, å den andra metallerna, våra viktigaste
konstruktionsmaterial. Därmed skall icke vara utsagt
något om rangordning mellan dessa och de kemiska och
elektriska forskningsområdena samt betydelsen av dessas
resultat.
Våra gamla bekanta, kol och järn, hava under tiden
efter 1913 stått i huvudsak stilla, under det att
nykomlingarna, olja och aluminium, befunnit sig i ständig
och mycket stark stigning. Man kan inte undgå det
intrycket, att vi stå i brytningen till en ny epok,
kännetecknad av de flytande bränslena och lättmetallerna,
De flytande bränslena ha som vi veta drivits fram
av de nya transportmedlen, automobiler och
flygmaskiner. I stort sett har väl denna utveckling knappast
påverkat stenkolsförbrukningen. Oljans ökade användning
för fartygsdrift har i någon mån gjort intrång på
kolförbrukningen. En period av livlig utbyggnad av
vattenkraft har gjort en del. Men det viktigaste momentet i
stenkolsförbrukningens relativa reduktion får
otvivelaktigt tillskrivas en på ett målmedvetet
tekniskt-veten-skapligt forskningsarbete grundad strävan till
bränsle-ekonomi vid den industriella alstringen av kraft och
värme, ävensom vid framställningen av järn och stål.
Den ojämförligt största delen av den i fasta
anläggningar alstrade kraften framställes i ånganläggningar.
Den amerikanska kraftverksstatistiken visar, att den
aktuella kolförbrukningen pr kWh numera gentemot
tiden strax efter kriget sjunkit till ungefär hälften, och
detta resultat torde vara något så när representativt för
de vunna framstegen i genomsnitt. A^ad som skett är i
främsta rummet en omgestaltning av ånggenereringen
på basen av bl. a. ett ingående studium av
förbränningen och dess förlopp.
När kolpriserna drevos i höjden såsom en följd av
kriget, gavs impulsen till detta studium, som
märkvärdigt nog dessförinnan varit så gott som helt försummat.
Den, som slog in på den nya vägen, var den
tysk-amerikanska bränsleteknikern K r e i s i n g e r, följd av
åtskilliga andra. Vid samma tidpunkt började oljeeldning
under ångpannor få en vidsträcktare användning. Det
blev härvid en låga och ett förbränningsförlopp av
annat slag än vid kolfyren. Lågans egen strålning blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
