- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
182

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 182

fasthetshänseende skola kunna komma till sin rätt, bör
stålet upphettas till omkr. 1 000° C och sedan härdas i
kallt vatten. På grund av sina egenskaper får det
användning i form av gjutgods till spårkorsningar,
sikt-plåtar, slitgods för krossmaskiner, osv.

Mangan legeras med järn i alla proportioner, men
andra höglegerade manganstål än det nyssnämnda hava
ej visat sig särdeles användbara, Ett undantag kan
möjligen göras för s. k. lomanstål, med 7—8 % Mn, som i
vissa hänseenden har bättre egenskaper än vanligt stål,
samtidigt som det ställer sig billigare än liadfieldstålet.
Även vissa stålsorter med 1 à 2 % Mn hava på senare
åren fått användning.

Nickelstål med 20—25 % Ni och 5—6 % Mn har
tagits i bruk som elektrisk motståndsmetall. Åtskilliga
komplexa legerade stål hålla mangan jämte andra
ämnen, såsom krom, kisel och vanadin.

För erhållande av den vid tillverkning av vanligt stål
önskvärda manganhalten kan man använda sig av
man-ganhaltigt tackjärn, framställt av manganhaltiga
järnmalmer. Detta medför dock i stålugnen stor
manganförlust i slaggen och ökad frätning å det eldfasta
materialet. Vid tillverkning av manganhaltigt tackjärn är det
dessutom svårt att hålla erforderlig jämn manganhalt,
varjämte masugnsinfodringen starkt angripes. Trots att
det manganhaltiga tackjärnets tillverkning och
användning skulle medföra vissa fördelar, tillsätter man därför
vid martinprocessen större delen av den erforderliga
manganen på ett relativt sent stadium i form av vissa
manganrika ferrolegeringar.

Ferromangan torde åtminstone t. v. framställas
övervägande i masugn men kan också tillverkas i elektrisk
ugn, varvid kolhalten, om så önskas, kan hållas lägre
än den ovan angivna och t, o. m. under 1 %.
Anledningen till att elektrisk smältning ej fått större
användning beror bl. a. på, att energiåtgången är stor och att
metallförlusten genom sublimering blir betydande.

Spegeljärn och kiselmanganjärn torde numera
huvudsakligen framställas på elektrisk väg, åtminstone det
sistnämnda.

De fordringar, som ställas på en manganmalms
kemiska sammansättning och fysikaliska beskaffenhet,
bero på användningen. Reglerande på marknaden äro
anspråken på clen för framställning av högvärdig
ferromangan användbara malmen, i vilken givetvis
proportionen Mn: Fe måste vara hög, samtidigt som manganhalten
under normala förhållanden ej får gå under 40 och i
regel bör vara högre.

Engelska ammunitionsministeriet uppställde 1918
följande specifikation för sina inköp: Mn min. 45 %,
Fe och Si02 max. 10 %, P max. 0.1 %. Engelska
privata firmor synas ej hava någon gemensam skala men
fordrade omkr. år 1920 i allmänhet följande analys: Mn
min 50 %, Fe och SiCb max. 7 %, P max. 0.1 %. Före
världskriget skilde man i England på 1: ma malm med
över 50 % Mn, 2: da med 48—50 % Mn och 3: tia med
45—48 % Mn. Ungefärliga förkrigsprisen voro resp.
10, 9—9% och 8—9 pence pr enhet. För kiselsyra över
8 à 10 % gjordes avdrag för varje enhet med 3—71/k
pence och för fosfor över 0.1 à 0.2 % med 1 penny för
varje 0.1 à 0.2 %.

Lerjord anses som en i manganmalm icke önskvärd
beståndsdel.

För varje enhet SiC>2 eller Fe över basis fråndrogs
25 cent. Malm med under 40 % Mn, över 15 % Sio2,
över 7 % Fe och över 0.15 % P kunde av köparen
refuseras.

Alla analyser skola hänföra sig till prov, torkat vid
100° C.

Vad den fysikaliska beskaffenheten beträffar, så äro
finkorniga och lösa malmer ej lämpade för smältning i
masugn, där man föredrar styckmalm av måttlig
storlek-Indisk och brasiliansk malm är överlägsen georgisk i
detta hänseende.

Prisrörelserna för manganmalm under världskriget
och därefter framgå av följande uppgifter å
årsmedel-talet för de i The Mining Journal, London, veckovis
publicerade noteringarna i pence pr procentuell enhet
mangan och long ton för indisk malm med 48—50 %
Mn, cif engelsk eller kontinenthamn.

Det förhåller sig så, att manganmalmstransaktioner
till mycket stor del göras upp genom långfristiga
kontrakt. De löpande noteringarna hava därför ett
begränsat värde och anges ofta direkt såsom endast nominella.

Ar Pris

1914 11,07

1915 20,31

1916 31,08

1917 ingen notering

1918 d:o

År Pris
1919 28,08
1920 46,19
1921 17,15
1922 13,86
1923 19,89

1924 22,94

1925 21,24

1926 18,53

1927 17,77

1928 16,08

Den 9 mars 1929 noterades 14.50 pence pr enhet.

Prisrörelserna erbjuda åtskilligt av intresse. Efter
kristidens och de närmaste efterkrigsårens hausse
inträdde en period av låga priser åren 1921 och 1922, som
huvudsakligen torde få anses förorsakad av minskad
efterfrågan. När sedan konsumtionen ökades, kunde
produktionen ej fullt hålla jämna steg därmed, så att priset
gick uppåt, men när sedermera den ryska nikopolmalmen
år 1925 och snart därefter också georgisk malm började
komma på marknaden i stigande mängder, inleddes en
period av jämnt och stadigt prisfall, som fortsatt ända
in på år 1929.

Hyllning åt den svenska varvsindustrins män. A id

Sveriges Ångfartygs Assuransförenings årsmiddag clen
29 maj höll föreningens ordförande, skeppsredare
Gunnar Carlsson ett mycket uppmärksammat tal, däri lian
efter en passus rörande den planerade svenska
fartygs-hypotekskassan bl. a. yttrade:

»I arbetet på kassans förverkligande ha ock
varvsindustrins män och rederinäringens representanter gått
fram i enigt samarbete, och det är förvisso tack vare
detta goda samarbete, som planerna kunnat
förverkligas på den korta tid som skett. Tal. begagnade tillfället
att till medlemmarne av Sveriges Varvsindustriförening
uttala en lyckönskan till de storartade resultat de
uppnått i sitt arbete att bringa svenskt skeppsbyggeri och
svensk varvsindustri till clen rangplats de f. n. intaga i
världen. Det är en heder för den svenska varvsindustrins
män och en stolthet för vårt land att kunna peka på,
hurusom i tider som dessa, då de utländska konkurrenter,
vilka tidigare så gott som dominerade på detta område,
nu till stor del ligga med tomma bäddar, de svenska
varven arbeta under högtryck och ligga inne med orcler ej
blott för svenska utan även för utländska beställare för
långa tider framåt. Det är icke genom av
valutaförhållanden eller andra tillfälliga omständigheter
förorsakade lägre löner som dessa resultat kunnat nås, utan genom
det samverkande resultatet av god svensk arbetskraft,
god organisation och skicklig och förutseende ledning.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free