Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi översteprästerliga förbön - Fjärde betraktelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 ioo I ingen annan är frälsning
åstundan att få vara hos Kristus Jesus. Världen vill väl
bliva salig, men att vara hos Jesus, det är hon lika nöjd
om. Kunde hon bliva salig utan Jesus, så skulle det vara
henne lika kärt, ja kärare. Och vill man hava ett bevis
därpå, så har man det synnerligen i denna tiden uti den
väldiga andliga kamp, som genomgår världen och som
förnämligast utmärker sig därigenom, att världen vill
tillkämpa sig salighet med undanvältande av den salighetens
grund och klippa, som Gud lagt och som heter Jesus.
Saligheten vill man hava, men Jesus såsom Guds ende Son
och den ende medlaren mellan Gud och människor vill man
bliva av med, ty i honom vet man ingen salighet, emedan
man, så mycket stort och härligt man än talar om honom,
dock i hjärtat är hans fiende.
6. Helt annorlunda förhåller det sig med dem, som
Fadern har givit åt Sonen. För dem är Jesus A och O,
så att de ingen salighet veta utom i honom. Att vara funna
i honom, att få vara med honom, att kunna tro och älska
honom o. s. v. — det är deras hjärtas första och sista
begär. Hava de honom, då hava de all salighet, sakna de
honom, då kan intet trösta dem. I detta sinne ligger ock
ett det kraftigaste vittnesbörd därom, att de äro av
Fadern givna åt Sonen. Ingen kommer till Sonen, säger
Herren, utan att Fadern drager honom. Och vad är nu detta
seende efter Jesus, detta dagliga framgående till korset,
detta ständiga behov av rening i hans blod o. s. v. annat
än det kraftigaste vittnesbörd om Faderns dragande till
Sonen? Väl synes det dem, som droge de själva emot, ty
där Guds heliga Ande bor i hjärtat, där får människan
icke blott känna, att hon i allmänhet är en syndare, nej
ännu mer: hon får känna, att hennes gamla jag verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
