Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENTURBINER
i två eller flera steg, genom mellanupp*
hettning av gasen och mellankylning av
luften samt genom värmeväxlare kan pro*
cessens verkningsgrad höjas, varvid dock
samtidigt kostnaden ökar.
Nackdelar
Endast olja, gas och eventuellt kolpul*
ver kunna komma ifråga som bränsle. Be*
gränsad maximieffekt av ett aggregat. Risk
för försmutsning och snabbt försämrad
verkningsgrad vid ofullständig förbrän*
ning. Verkningsgraden ytterst känslig för
ytförsämringar i kompressor och turbin*
skövlar samt värmeväxlare. Vid hög yt*
terlufttemperatur blir verkningsgrad och
max. effekt avsevärt reducerade.
Det slutna systemet
Fördelar
Alla bränslen kunna användas. Små
turbin* och kompressordimensioner. In*
gen begränsning av aggregatstorleken. Go*
da dellastverkningsgrader, då ej snabb be*
lastningsökning är erforderlig genom
trycknivåreglering. Ingen försmutsning av
turbin och värmeväxlare.
Nackdelar
Lufthettaren blir stor och dyrbar och
måste förses med luftförvärmare för att
god verkningsgrad skall ernås. Svårt att
hindra lokal överhettning av lufthettar*
tuberna. Komplicerad reglering av arbets*
processens trycknivå.
Det halvslutna systemet
Fördelar
Mindre känsligt för försmutsning än det
öppna systemet. Har flertalet av det öpp*
na systemets fördelar. Små dimensioner
på brännkammaren. Det slutna systemets
lufthettare idealiskt sammanbyggd med
det öppna systemets brännkammare, var*
igenom låga påkänningar jämfört med det
slutna systemets lufthettare.
Nackdelar
Relativt komplicerat i förhållande till
det enkla, öppna systemet. Samma bräns*
len användbara som för det öppna systemet.
Termoddynamisk beräkning
i. Beteckningar
^4 = 1/427, kcal/kgfm
B=bränslemängd, kg/s, kg/h
c=absolut hastighet, m/s
E=totalenergi, kcal/kg
E=värmeyta resp. kylyta, m2
G=gasmängd, kg/s, kg/h
Hö=kalorimetriskt värmevärde, kcal/kg
Hu — undre värmevärde, kcal/kg
h =energidifferens (värmefall), kcal/kg
Z=entalpi, kcal/kg
zl/=entalpidifferens, kcal/kg
K=kinetisk energi, kcal/kg
Ä:=värmegenomgångstal, kcal/m-°C h
L=luftmängd, kg/s, kg/h
P=effekt, kW
p = tryck, kgf/m2
S=entropi, kcal/kg 0 C
T=temperatur, °K
t ^temperatur, °C
u = periferihastighet, m/s
V—volym, m3
v=specifik volym, m3/kg
W = värmeförbrukning, kcal/kWh
u>=relativ hastighet, m/s
Z=luftmängd per kg bränsle, kg/kg
j’=specifik vikt, kg/m3
cp = specifikt värme, kcal/kg °C
* = specifikt värmeförhållande, cp/cv
a =ledskenevinkel,
ß =skovelvinkel,
ß =brännkammarebelastning,
kcal/m3 h • at a
>;=viskositet, kgfs/m2
e = omlänkningsvinkel, 0
"’=anger att tillståndsstorheten hänfö*
res till totalenergin
" = anger att tillståndsstorheten hänfö*
res till statisk energi
884
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
