- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 2. Maskinteknik /
1006

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGPANNOR

Fig. 6/17. Oljebrännare för ang=
atomisering.

3) Roter?nde brännare, som äro rätt van?
liga vid värmeledningspannor.

Oljeeldning utmärker sig för utomor?
dentlig flexibilitet vid belastningsvariation
ner. Panneldytorna hålla sig väl rena då
sotbildningen är minimal. Höga bränn*
kammarbelastningar erhållas och följaktig
gen små brännkammarvolymer. Luftöver?
skottet är lågt.

Det är också enkelt att anordna olje?
eldning som tillsatseldning vid ångpan?
nor.

Fig. 6/18. Gasbrännare.

Eldningsanordningar för gasformiga
bränslen

De gasformiga bränslen, som bruka
komma till användning vid ångpannedrift,
äro generatorgas, masugnsgas, koksverks?
gas och lysgas.

Vid rika gaser (koksverksgas, lysgas)
erhållas höga förbränningstemperaturcr,
varför i regel kylda brännkammare er?
fördas.

Vid fattiga gaser (generatorgas, mas?
ugnsgas) erfordras i allmänhet ej kylda
bränr.kammare.

Som exempel på gasbrännare visas i
fig. 6/18 en sådan avsedd för generator?
gas och masugnsgas.

Kap. 7. Ångpannor

Allmänna anmärkningar

Eldyta. Svenska Teknologföreningens
Handbok VII a »Normer för beräkning
av eldytans storlek vid på land använda
ångpannor» definierar begreppet eldyta
på följande sätt: »Med en ångpannas eld?
yta förstås innehållet av de pannväggar,
som på ena sidan beröras av förbrän?
ningsgaser och på den andra av vatten.
Alla eldytor mätas på eldsidan.»

Vid uppgörande av dessa normer hava
vissa koefficienter fastställts, huvudsakli?
gen för att kunna fixera en ångpannas
eldyta oberoende av sättet för dess in?
murning, men även för att tvenne i sig
själv lika pannor ej vid olika skötsel
eller driftsförhållanden skola vid benäm?
ningen erhålla olika storlek.

Högsta tillåtna ångtryck. Härmed me?
nas det ångtryck, för vilket ångpannan
beräknats enligt »Anvisningar angående
skydd mot yrkesfara vid bruk av ångpan?
nor (Ångpannenormer)» (Nr 5 jämte bila?

1006

INGEN JÖRS HANDBOKEN’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/2/1006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free