Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
strålning. Denna äkthetsegenskap är spe*
ciellt viktig i utomhusfärger.
Kalkäkthet, som innebär att pigmentets
färgton icke förändras vid närvaro av
alkaliskt reagerande ämnen. Kalkäkthet
fordras vid målning på frisk puts eller
betong samt då pigmentet användes i al*
kaliskt reagerande bindemedel, såsom
kalk, vattenglas, kaseinlim, vissa emul*
sionsfärger. I tab. 30: 1, s. 387, är angivet,
hur oorganiska pigment förhålla sig be*
träffande kalkäktheten.
Täckkraft, som är beroende av dels pig*
mentets kornstorlek och dels skillnaden i
ljusbrytningsförmåga mellan pigment och
bindemedel. Krita har sålunda god täck*
kraft i limfärg men dålig i olja. Pigment
med ringa täckkraft användas i laserande
färger.
Färgstyrka eller färgriingsförmåga, varmed
menas kulörta eller svarta pigments för*
måga att i blandning med ett vitt pigment
göra det senare mörkare, nedsätta dess
vithet. Färgstyrkan bör icke förväxlas
med täckkraft. Så t. ex. täcker berliner*
blått (pariserblått) dåligt med har hög
färgstyrka, dvs. det åtgår ringa mängd
berlinerblått för att förläna blå kulör åt
ett vitt pigment.
Utstrykriingsförmågan hos en färg är en
för praktiken viktig egenskap. Den uppges
vanligen i det antal kvadratmeter av en
yta, som man förmår stryka med 1 kg
eller 1 liter av färgen. Utstrykningsför*
mågan är beroende av en mångfald fak*
torer, såsom pigmentkornens storlek och
form och bindemedlets art — vissa binde*
medel ge en lättstruken färg, andra binde*
medel åter t. ex. standolja, göra färgen
seg att stryka. En intim fördelning av
pigmentet i bindemedlet, t. ex. den som
erhålles vid maskinrivning av färger, har
en gynnsam inverkan på utstryknings*
förmågan. •
MATERIALLÄRA
Oljebehov, varmed menas den mängd lin*
olja varmed pigmentet behöver utröras,
för att blandningen skall få en viss önskad
konsistens (pastakonsistens eller s. k. stryk*
konsistens). Oljebehovet uttryckes ofta i
gram olja per 100 g pigment.
Storlek och form hos de partiklar som
ingå i pigmentet. Dessa egenskaper öva
inflytande bl. a. på täckkraft, utstryknings*
förmåga samt vid vissa kulörta pigment
även på kulören. Kornstorleken är av
betydelse även vid färgens förvaring. Är
kornstorleken för stor, sjunker pigmentet
hastigt till botten och kan under vissa
omständigheter bilda en bottensats, som
är svår att röra upp (se s. 391, 392).
Torkningsförmåga, dvs. pigmentets inver*
kan på en oljehaltig färgs torkningshastig*
het. Ex. bly* och manganhaltiga pigment
påskynda torkningen, likaså zinkvitt; sot
nedsätter den.
Renhet. Med hänsyn till renheten skiljer
man mellan rena och förskurna pigment.
I naturen förekommande pigment äro i
allmänhet ej rena. Förskurna pigment
kunna erhållas genom blandning av rena
pigment med s. k. fyllnadsmedel (engelska
filler), t. ex. tungspat. Förskurna pigment
ha mindre täckkraft och färgstyrka än
motsvarande rena pigment.
Viktigare oorganiska pigment och några
av deras egenskaper och användnings*
områden återfinnas i tab. 30: 1.
Olika färger, indelade efter
bindemedel
Oljefärg kännetecknas därav att den som
bindemedel huvudsakligen innehåller en
torkande olja eller en blandning av tor*
kände oljor. Dessutom håller den alltid
pigment, blandat (rivet) med bindemedlet.
I vissa fall kan också oljefärgen för erhål*
lande av en lämplig konsistens vara för*
satt med något spädningsmedel, här i
385
25. ML
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
