Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄTNINGAR OCH FÖRUNDERSÖKNINGAR
av så svårbedömligt värde, att de endast
sällan kunna komma till användning vid
vanliga byggnadsobjekt.
Förutom undersökningen av grundens
bärförmåga för direkt vertikal belastning
böra även följande andra synpunkter be*
aktas vid en fullständig förundersökning
för ett byggnadsobjekt.
1.De olika marklagrens geologiska karak*
tär särskilt i avseende till friktions* och
kohesionsegenskaper och uppkomst av
sidotryck mot grundmurar och proviso*
riska spåntavstyvningar vid utgrävnin*
gar.
2. Marklagrens sidolutning även å de när*
mast intill arbetsområdet belägna sido*
områdena.
3. Grundvattenytans ställning och före*
komsten av grundvattenströmmar.
4. Förekomst av tjälskjutande material.
5. Eventuella humusförekomster.
För dessa frågor se avsnittet Grundlägg=
ning.
Kap. 4. Vattenundersökningar
Dessa kunna innebära dels kvantitativa
undersökningar rörande förekomsten av
vatten, och dels undersökningar av vatt*
nets kvalitet dvs. dess kemiska och fysiska
egenskaper. Den senare undersökningen
måste utföras å ett kemiskt laboratorium,
och i det följande behandlas fördenskull
endast undersökningar i terrängen röran*
de förekomsten av grundvatten.
Grundvatten förekommer teoretiskt sett
nästan överallt under en viss nivå i de lösa
jordlagren och även i s. k. fast berg, ty
även i dylikt finnes vanligtvis åtminstone
i de övre lagren en stor mängd ofta mik*
roskopiskt fina sprickor och håligheter,
som äro fyllda med och långsamt genom*
strömmas av vatten.
Liksom ytvatten strävar även grundvatt*
net att på grund av tyngdlagen alltid lång*
samt röra sig mot havet, och på grund
härav uppstår mer eller mindre koncen*
trerade grundvattenströmmar alltefter jord*
lagrens inre utsträckning och olika grad
av genomsläpplighet.
Vanligen ansluter sig grundvattenström*
men i huvudsak till den ovanförliggande
terrängens formationer, men detta är dock
ej alltid fallit. Då ett lutande genomsläpp*
ligt lager ligger under ett svårgenomträng*
ligt jordlager, blir vattnet så att säga in*
stängt och kommer att stå under tryck.
Då ett borrhål nedföres genom det tätande
lagret, får man en artesisk brunn.
Urberg, lera, mjäla och vanligen tättsam*
manpackade moränavlagringar äro svårge*
nomträngliga för grundvatten. Renspolade,
skiktade fluviala grus* och sandavlagrin*
gar innehålla däremot ofta stora mängder
strömmande grundvatten. De i vårt land
ofta förekommande geologiskt sett säregna
rullstensåsarna genomflytas även ofta av
grundvattenströmmar av stor kapacitet.
Undersökningar rörande förekomsten av
grundvatten erfordra i första hand ett de*
taljstudium av allmänna terrängkartor samt
av förefintliga geologiska kartor. Härav
och med hjälp av kompletterande obser*
vationer i terrängen kan man i allmänhet
avgöra, var grundvatten kan tänkas före*
komma i större kvantiteter.
Nästa steg i undersökningen blir sedan
att utföra ett antal borrhål eller djup*
brunnar för fastställandet av grundvat*
tenytans läge inom undersökningsområdet.
Med hjälp av dessa höjder uppritas nivå*
kurvor över grundvattenytan, som då van*
ligen befinnes ha en jämn lutning åt nå*
got håll. Grundvattenströmmen är alltid
riktad vinkelrätt mot vattenytans nivåkur*
vor. Om man vill söka reda på hela grund*
vattenströmmens kapacitet nedföres en se*
rie borrhål ända till fast botten eller till
1060
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
