Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
Kap. 2. Grundläggningsmetoder
Utbredda plattor
Allmänna synpunkter
Det ojämförligt vanligaste grundlägg*
ningssättet vid husbyggnad är att grund*
murarna nedföras till det djup, som betin*
gas av fordran på frostfrihet, bärighet hos
undergrunden, källardjup, vattenfrihet
eller andra liknande omständigheter. Ut*
göres undergrunden av berg eller myc*
ket fast pinnmo, kan man ibland nedföra
grundmuren direkt till detta bärande lager,
men i de allra flesta fall måste den nedre
delen av muren breddas till en platta,
för att tryckfördelning på den i regel re*
lativt muren svagare undergrunden skall
kunna åstadkommas.
Förr åstadkoms tryckfördelningen mel*
lan mur och undergrund ofta genom rust*
bäddar av trä eller genom utbottningar
av sten, men numera användas uteslutande
plattor av betong, antingen armerad eller
oarmerad. Själva grundmuren ned till
plattan och upp till en höjd av minst 1/2
m ovan marken gjutes därvid även av
betong.
I de allra flesta fall åverkas grund*
sulorna endast av vertikala och vanligen
centriskt angripande laster. Vanliga käl*
larmurar åverkas visserligen även av jord*
tryck, men dettas horisontalkomposant
räknas vid vanliga konstruktioner genom
bjälklag, tvärgående murar m. m. förde*
las till de mot jordtrycket parallella käl*
larmurarna (jfr kap. Stödjemurar). Vid
stödmurar, valvanfang och bågkonstruk*
tioner förekomma även horisontella kraf*
ter, vilka skola upptagas av grundplattor*
na. I dylika fall utföres grundsulans bot:
ten ofta inte horisontell utan vinkelrätt
mot den största förekommande kraftrikt*
ningen såsom utvisas av fig. 2/1. Måttet
Fig. 2/1. Lutande bottenplatta vid grund
för bågkonstruktion.
h i fig. väljes därvid med hänsyn till frost*
frihet. Ofta kan bottenkonturen utföras
bruten såsom visas av fig. 2/2. Man bör
eftersträva att få lasterna centriskt ned*
förda till grundplattan. Vid grundlägg
ning intill befintliga byggnader kan man
för att ernå detta förfara så som utvisas av
fig. 2/3. Därvid har grundmuren flyttats
in i nybyggnaden. Vid exempelvis pelare
och murar på vilka äro utformade kon*
soler för uppbärande av traversbalkar
åverkas grundsulorna av excentriska kraf*
ter. Grundsulan skall då konstrueras så,
att de resulterande krafterna i varje fall
komma inom den mellersta tredjedelen av
bredden. I annat fall kan lyftning ske vid
den minst belastade sidan. Fig. 2/4 visar
en väggkonstruktion med excentriska las*
ter. Grundplattan skall härvid undersö*
Fig. 2/2. Bottenplatta med bruten botten=
kontur.
Fig. 2/3. Inflyttning av grundmur.
1076
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
