Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
för fastgörning av vibrerande maskiner
skola göras mycket kraftiga och neddra»
gas ända till närheten av fundamentets
botten, där de förses med kraftiga slutar
av gjutjärn eller anslutas till ingjutna
järnbalkar. Plattorna förses med rektangu»
lära hål och i fundamentet lämnas en ver»
tikal ränna så att bulten kan nedföras vid
monteringen. Bultarna förses med rektan»
gulära huvuden så att de kunna nedföras
genom hålet i plattan och vridas ett
kvarts varv, varefter de kunna fastsättes.
För att ytterligare vridning skall förhind
ras, förses förankringsplattans undre del
med ett spår, passande för bulthuvudet.
Anordningen framgår av fig. 3/2.
För att eliminera vibrationerna kunna en
del speciella dämpande element (stålfjäd»
rar, gummisoleringar samt olika isolerings»
mattor) användas. (Se »Vibrationsisole»
ring», Överbyggnadens utformning,kapA.)
Kap. 4. Stödjemurar
Inom byggnadstekniken benämnas mu»
rar, vilka upptaga sidobelastningar av jord»
tryck och ibland även av vattentryck, för
stödjemurar. Dessa förekommer dels såsom
självständiga konstruktioner och dels i för»
ening med brobyggnader i form av land»
fästen o. d. samt inom husbyggnader i
form av källar» och terrassmurar.
En speciell typ av stödjemurar äro kaj»
konstruktioner av skilda slag.
Med hänsyn till verkningssättet kunna
stödjemurarna indelas i
1. Avstyvade stödjemurar
2. Fristående stödjemurar
3. Förankrade stödjemurar
Avstyvade stödjemurar
Det karakteristiska för verkningssättet
hos denna typ av stödjemurar är att den
på baksidan eller på annat sätt är samman»
Fig. 4/1. Jordtryck på
källarmur.
byggd med annan konstruktion som kan
upptaga jordtryckets påverkan i form av
stödreaktioner eller moment. De kunna
vanligen beräknas som plattor, fritt eller
kontinuerligt upplagda eller helt eller del»
vis inspända. Exempel på avstyvade stöd»
jemurar äro källarmurar, landfästen och
portaler.
Vid källarmur under byggnad äro i nor»
mala fall belastningarna från byggnaden
dimensionerande varför man kan bortse
från jordtryckets inverkan.
Då källarhöjden överstiger den gängse
höjden på 2,5—3 m bör grundmuren kon»
trolleras för inverkan av jordtrycket. Samma
kontroll utföres även då källare under mark
förekommer mer än i en våning, fig. 4/1.
Fristående stödjemurar
Denna typ av stödjemur upptager jord»
tryck genom sin egen stabilitet och utan
anordnande av mottryck från bjälklag,
balkar eller förankringar. De fristående
stödjemurarna indelas med hänsyn till ut»
förandesättet i klumpmurar, vinkelmurar
samt fläns» och kontrefortmurar.
Klumpmurar är en äldre och numera säl»
lan använd form för fristående stödjemur,
fig. 4/2. Genom sin tyngd äger den till»
räcklig stabilitet för att upptaga jordtrycket.
Den utföres av mager betong med spar»
sten eller helt av sten. Utföres i höjder
intill 3 m, vid glasis större höjd.
1094
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
