Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmealstrare
Principiellt kunna pannornas huvudde*
lar uppdelas i tre grupper.
Huvuddelar för alstrande av värme
1. Intagsöppningar för bränslet
Öppning för intag av bränslet bör pla*
ceras så att beskickningen av pannan blir
bekväm. Magasinseldade pannor ha in*
tagsöppningen i framgavelns övre del eller,
vid större pannor, på översidan. Pannor
med kontinuerlig matning ha intaget vid
pannans nedre del ovan fyren. Öpp*
ningens dimensioner bestämmes av bräns*
let eller inmatningsmetoden. Vid eldning
med fossila, fasta bränslen, där inmat*
ningen sker med skyffel, bestämmer skyf*
felns bredd dimensionerna på öppningen.
Vid vedeldning i sådana pannor, där ve*
den lägges in tvärs över pannan, måste
öppningen vara något bredare än vedens
längd; vid l*metersved alltså mer än en
meter bred. Vid stora pannor där be*
skickningen sker genom nedsänkning av
en vedkorg ovanifrån, blir öppningen ofta
mer än 1 m2. Det är önskvärt att ha så
små öppningar som möjligt, för att min*
ska strålningsförlusterna från pannan, vil*
ka bli störst genom de icke vattenkylda
luckorna.
2. Tilloppskanaler för förbränningsluften
Vanligen tillföres förbränningsluften
under fyren genom lucka i framgaveln,
och lågor och förbränningsgaser få sedan
stiga uppåt, men det förekommer även
s. k omvänd eller inverterad förbrän*
ning, där luften tillföres över fyren och
lågorna tvingas nedåt.
Vid förbränning av gasrika bränslen
blir förbränningen gärna ofullständig, så
att brännbara gaser bortgå med rökgaser*
na. Genom att tillsätta ytterligare en luft*
mängd vid det ställe, där rökgaserna avgå
från eldstaden, kan man få dessa bränn*
bara gaser att förbrinna. Förutsättningen
är, att denna luft införes innan rökgaser*
na hunnit kylas av för mycket, så att
temperaturen ligger över gasernas antänd*
ningstemperatur, ca 700° C.
Den luft, som införes vid själva eld*
härden, kallas primärluft, och den luft
som spädes på för förbränning av bort*
gående brännbara gaser, kallas sekundär=
luft.
3. Eldstad
Största svårigheterna vid konstruktion
av en panna ligger i utformandet av eld*
stadsrummet, speciellt för förbränning av
gasrika bränslen. Luften skall tillföras så
att en god blandning med det brinnande
bränslet erhålles och förbränningstempe*
raturen skall vara hög, ty därigenom ökas
förbränningshastigheten. Innan rökgaser*
na gå ut i pannans rökkanaler skola alla
brännbara gaser vara så långt som möj*
ligt förbrända. Vid vedeldning är det spe*
ciellt svårt att få tillräckligt hög förbrän*
ningstemperatur; vid koks* och koleld*
ning får man tänka på att askans smält*
punkt icke får överskridas.
Förbränningen av fasta bränslen sker
vanligen på en rost, som består av ett
galler, vilket kan utformas på de mest
skilda sätt, för att nå bästa möjliga eld*
ningsresultat vid olika panntyper och
bränslen. Genom rosten föres luften till
eldstaden, och genom den kan askan
falla ned från eldstaden i askrummet. Tem*
peraturen blir ofta mycket hög på rosten,
och till skydd för roststavarna bruka dessa
ibland kylas genom att förses med ihålig*
heter i förbindelse med pannans vatten*
rum.
4. Bränslemagasin
Vid magasinseldade pannor tjänstgör
vanligen eldstadsrummet även som bräns*
lemagasin. Dess storlek bestämmes då av
hur lång bränntid man önskar för en på*
fyllning. Vid koks brukar magasinet di*
mensioneras för 8 timmars full beläst*
ning. Eldas en sådan panna med ved räc*
VÄRME OCH SANITET
2057
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
