- Project Runeberg -  Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparberget år 1716 /
33

(1913) [MARC] Author: Helmer Lagergren - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med honom opp; men det lyckades intet bättre, än att ner han
sparkade med den ena foten i berget och tänckte witta (=vicka)
den andra uthföre, så for han sielf tillbaka i bot(t)en och föll
sig ihiäl, och så woro alla hans odygder ändade.

*     *
*



Icke långt ifrån, der denne har bot, har warit en rik och
förmögen Bergzman, som hette Lyden Lydensson i Bergzgården.
Densamma har besofwit sin egen styfmoder och åtte (= ägde)
barn med henne, men för sin begångne brott har han måst
erlägga till Wästerås domkiörckia 40 Skiepund koppar, som dee
hafwa beslagit Kiörkian med. Dee berätta och, att samma man
har hafft en stor häll på sin gård, der han bodde, och hade så
mycket Sölfwer, att han kunde betäcka hällen med, men innan
han blef dödh, så var borta både Sölfwer och alt annat, hwad
han åtte.

*     *
*



Anno 1624 har en Bergzman warit, som het Mats Pehrsson i
Efrithgården. Han hade en hustro, som het Efwa; tå har
hennes man beklagat sig för henne och sagt, iag wet intet, huru iag
skall gå åth Olof Gam(m)al, som war en Gäfleboo, han far altid
och narrar mig; tå sade hon, Jo fuller wet iag, huru du skall gå
åth honom, hugg rätt yxan i honom, så blir du af med honom.
Han lydde Efwe råd och ner dee möttes mit för Blangstöten, huru
dee då förde sin ord ihop, så högg han honom i buken med sin
yxa, så att den andra stalp stendödh. Nu war den tiden på,
att dee fingo böta, som hade bedrifwit dråp, han bötte alltså för
samma man, men 2 åhr der effter, när Konungen fick förnimma,
att här i Bergzlagen och annorstädes i Riket war altför mycket
med mandråp, så blef det en befalning uthgången, att dee som
på 4 åhr tillbaka hade bedrifwit dråp, oacktadt han derföre hade
plichtat, så skulle han lickwäl sättia halssen till. Nu hafwa
grannarne till denne Mats Pährsson gått till honom och tillbudit sig
willa resa till Konungen och försökia, fast än dee skulle gifwa en
Summa med koppar. Tå har Efwa swarat: Nei, har du giort
gierningen, så är du intet för go(d) till att lida straf(f)et, och så
måste han der till och det swerd, som ännu är på Rådstugan,
det kjöpte han. Nu kiöpte och samma man ett röt kläde, som
han skulle afhuggas på och sade till Efwa; ner det blir bestält
med mig, så gif en fattig änkia detta kläde, men Efwa tog
klädet, twättade det opp och giorde sig en kiortel der af. Effter
denne mannen war en tafla opsatt på pelaren inanom
wapnhusdören, men nu är hon borta. Han hade en son efter sig, som
war en wacker bergzman; han het Johan Matsson i Efritgården,
blef död för 50 år sedan.

*     *
*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:59:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ingstkopp/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free