Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NYKTERHETSPOLITISKA LÄGET.
Av författaren Ture N e r m a n.
AN SÄGER, att nykterhetsrörelsen har sett sina bästa
dagar, att förbudet är dömt för alltid etc. Det tror jag
inte. Men nekas kan ej, att just nu går vi svenska
nykterister igenom en trist period, en period då
"demokratin" formellt anses ha segrat men samtidigt folkets
kamp för sin hälsa, speciellt mot alkoholkapitalet, har
mattats av betänkligt. Hur hänger det ihop?
Väl så, att nykterhetsfrågan som alla samhällsfrågor jupast är en
ekonomisk fråga. Är det inte så, att "demokratins" seger i värkligheten
bara innebär, att en viss grupp, ett ledande lager inom småfolket har
kommit opp i ekonomiskt högre nivå? Och att därmed detta ledarlager
— ganska naturligt — har antagit småborgarens livssyn och
levnadsvanor? Vartill ju hör alkoholglädjen.
Bratt har triumferat, lyckats tekniskt snygga opp svenska
spritkulturen, men samtidigt har med hans system massor av nya konsumenter
tillkommit, framför allt kvinnorna. Bratt har legaliserat spriten. Det är
inte längre fint att vara nykterist. Det är fint att ha motbok, och när
man en gång har den, måste man ju ta ut så mycket man kan få på den.
Bland dessa motboksägare intar nu de övre, förborgerligade lagren av
folkrörelserna sin plats. Hur många socialdemokratiska politiker har inte
kommit sej opp på nykterhetsrörelsen och väl oppe svikit den! Det var
sådana levebrödspolitiker, som föll av från nykterhetsrörelsen, när deras
nya sociala miljö krävde det. Det var tack vare dem de tre största
arbetartidningarna svek i augusti 1922 och förbudet fick nederlag. Det
är tack vare detta ledande lagers inflytande inom hela arbetarklassen, som
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
