- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
46

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46 ERNST LUNDQUIST

satt då hela tiden längst fram i fören med en hel
barrikad av barnungar framför sig. Hon hade sålunda
inom societeten snart intagit en fast och säker position
bland de unga flickor, som icke räknades, och det
fastän borgmästarinnan nitiskt tutade i alla hon talade
med, att fröken Friman var aderton år, hade över
hundratusen, var av utmärkt fin och ansedd familj och
hade fått en förstklassig uppfostran. Det hjälpte inte,
vad hon sade; Yvonne var och förblev i alla badgästers
ögon en av småflickorna. Tillsammans med dessa
badade hon hela förmiddagarna vid »Havsfruns klippa»,
det enda ställe på stranden, där det var djupt, gav
föreställningar i den högre simkonsten, körde pjå
huvudet, slog volter i luften, som hälsades med jubeltjut
av den ungdomliga publiken, lärde med outtröttligt
tålamod några av de halvstora flickorna diverse
simar-ter — hundsim, ormsim, trampa vatten — och solade
sig halvtimvis på klippan, så att hennes fina lemmar
till sist fingo en färg som gammalt guld. Middagen
expedierade hon sedan i flygande fläng, åt dubbelt så
mycket som de andra vid bordet, men hann ändå sluta
före dem och nekade enständigt att dricka kaffe ute i
societetsträdgården, hon hade inte tid, hon hade lovat
småflickorna Kruse att ro dem. till Vitehallar eller att
ge Sophy och Vick revansch pä crocket.

Men det hade aldrig varit hennes avsikt att leka barn
hela sommaren. Så snart hon såg, att tant Paxe
uppgivit hoppet om henne eller också fått tag i något
annat ungt par att koppla ihop, skulle hon småningom
dra sig ifrån »barnkammaren» och sluta sig till ett visst
kotteri glada Stockholmsungdomar, två flickor och tre
unga herrar på tjugu år, där det naturligtvis idkades
mycken flirt, men helt säkert aldrig var tal om giftas.
De skulle nog inte ha något emot att ta in henne i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free