- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
37

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 1 Söndagen efter Trettondedagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

1 Söndagen efter Trettondedagen.

Joh. 7: 14—18.

Lövhyddohögtiden firades i Israel till minne av att Herren lät

deras fäder bo i lövhyddor, då han förde dem ut ur Egypti land.
Vid denna högtid skulle de i sju dagar bo i lövhyddor. 3 Mos.
23: 39—43. Det var till denna högtid Jesus ieke följde med sina
bröder, emedan judarna redan då sökte att döda, honom. Joh. 7: 1—3.

"Men då redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i
templet och lärde". Då Jesus var omgiven av folkskarorna, vågade
de icke gripa honom.

"Och judarna förundrade sig och sade. Huru kan denne förstå
skriftlärdom, då han icke är lärd?" — Judarna hade den vanliga
uppfattningen, att man måste vara lärd i mänskliga läroanstalter
för att förstå skriften. 1 Kor. 2: 12—16.

’ ’Då svarade Jesus dem och sade: ’ ’Min lära, är icke min utan
dens, som har sänt mig. Emedan judarna sågo och kände Jesus
endast såsom människa, ansågo de hans ord vara endast mänskliga,
ehuru de icke kunde undgå att förnimma, att han kände skriften
bättre än de, och att det var en ovanlig kraft i hans ord. Jesus
säger då: Min lära är ieke min = en människas lära, utan dens, som
har sänt mig = Guds eget ord. Han säger ju: min lära men
tillägger: den är icke min. Alltså: efter eder uppfattning om mig, att
jag är endast en människa, så är läran icke min utan dens, som har
sänt mig; men i verkligheten är jag ett med Fadren och därför är
läran min och således Guds ofelbara ord. Men sådant kan man
icke förstå genom mänsklig lärdom, utan därtill behövs ett sinne,
som böjer sig för Gud och vill göra hans vilja. "Om någon vill
göra hans vilja, skall han förstå, om läran är från Gud, eller om
jag talar av mig själv."

Att söka sin egen ära i förkunnelsen av Gud ord, det gör en
människa oduglig till tron.

Jesus sade till fariséerna: "Huru kunnen I tro, I som söken
pris av varandra? Huru många hava icke övergivit Guds ord
och därmed sin frid, himmel och salighet för att i stället vinna
människogunst och för anseendet av att vara med sin tid. Den som
låter sig dåras av sådan fåfänglighet han glider bort ifrån trons
heliga, dårskap. "Tv det dåraktiga från Gud är visare än
människorna."

Salig den som kan av hjärtat gå in på "att taga sitt förnuft
tillfånga under Kristi lydnad".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free