- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
42

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 3 Söndagen efter Trettondedagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

och den blev icke heller utan frukt. "Då gingo de ut från staden
och kommo till honoom".

’ ’Men under tiden bådo lärjungarna honom, sägande: Rabbi,
ät". Men nu behövde han varken mat eller vatten. Hans
kärleks-längtan efter syndares frälsning hade fått en ovanligt stor
tillfredsställelse. Han var därför så glad och vederkvickt, att han hade nog.
"Men han sade till dem: Jag har mat att äta, som I icke kännen".
-— O, att Jesu lärjungar skola känna den maten så litet!’ De
känna Jesu kärlek och kärleksmättnad så litet. Och de hava så litet
kärleksnit om syndares frälsning och få därför se så litet frukt av
sitt matta missionerande och så liten kärleksmättnad.

’ ’Då sade lärjungarna sins emellan: icke har väl någon burit
mat till honom?" — Så litet förstå de, vad det är fråga om och
vilken stor skörd för Guds rike, som Jesus just nu har gjort. Men
Jesus ser i anden hur kvinnans vittnesbörd verkar där inne i Sikar.

"Jesus sade till dem: Min mat är att göra dens vilja som har
sänt mig, och fullborda hans verk. Sägen I icke: Ännu är fyra
månader tills skördetiden kommer? Se, jag säger eder: Lyften upp
edra ögon och besen fälten, huru de redan vitna till skörd. Och
den som skördar, han tager lön och samlar frukt till evigt liv, på
det att både den, som sår, och den, som skördar, må tillsammans
glädjas. Ty här är det ordet sant, att en är den, som sår, och en
annan den, som skördar. Jag hiar sänt eder att skörda det, varpå
I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven ingått i
deras arbete."

Ingen kastar ut den naturliga, säden i jorden för att bli av med
den utan på det, att den skall komma igen med skörd. Då
såningsmannen sådde, tänkte han i sitt hjärta: Fyra månader, och så
kommer skörden. Herren kan få vänta både fyra och fyratio år på
skörd efter sitt utsäde och ofta får han icke skörda. Denna gång
behövde han icke vänta fyra timmar på skörden. "Se", vill han
säga, "jag sådde några korn i den arma kvinnans hjärta, och redan
nu vitna fälten bland Sikars befolkning till mogen skörd. Kan jag
vara annat än glad över detta goda, ovanliga resultat? I skolen
dock tillsammans med mig få glädjas över skörd och det även på
fält, på vilka icke I utan någon annan arbetat."

Detta löfte uppfylldes vid många tillfällen, men särskilt
pingstdagen, då lärjungarna fingo skörda in i Guds rike omkring tre
tusen själar, på vilka de dock intet eller ganska litet arbetat.

"Och många av samariterna från den staden trodde på honom
för kvinnans ords skull ,som vittnade: Han har sagt mig allt, vad
jag har gjort. När nu samariterna kommo till honom, bådo de
honom bliva kvar hos dem. Och han blev kvar där i två dagar. Och
många flera trodde för hans ords skull, och de sade till kvinnan: Nu
mera tro vi icke för ditt tals skull, ty vi hava själva hört och veta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free