- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
72

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - Palmsöndagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

Palmsöndagen.

Joh. 12: 1—16.

Iden första delen av dagens text berättas det om en ljuvlig
kärleksmåltid i Betanien hos Lasarus, Marta ochh Maria dagen innan
Jesus inred i Jerusalem. I detta hem vistades han gärna, och han
var där en kär och efterlängtad gäst. Då han gången förut kom
dit, var där sorg och gråt och Marta hade då mött honom med de
orden: "Herre, hade du varit här, så hade min broder icke dött".
Ilon ansåg, att han kom för sent nu, men det har dock aldrig hänt,
att Herren kommit för sent. — Syskonen hade nu tillrett en
aftonmåltid åt honom, och Maria tjänade och Lasarus satt till bords
med honom. Och Maria tog en smörjelse av oförfalskad nardus och
smorde därmed Jesu fötter, så att hela huset uppfylldes av vällukt.
Men .Judas Iskariot ogillade hennes kärleksgärning. Han tyckte, att
det var ett oförsynt slöseri och sade: ’ ’Varför har icke denna
smörjelse blivit såld för trehundra penningar — 180 kronor — och given
åt de fattiga?" Det lät ju människovänligt, men det gives icke
något hemskare, än att en människa söker bemantla sin synd med
människokärlekens täckelse. Det liade gått därhän med den arme
Judas, att han icke ens unnade andra att tjäna Herren Jesus.
Orsaken till hans knot var icke, att han vårdade sig om de fattiga,
utan den, att han var en tjuv och hade hand om kassan och tog det
som lades däri. Så långt hade djävulen lyckats föra Judas genom
att lova honom njutning av de jordiska skatterna. Vi veta, huru
denna lek slutade. — Måtte vi av det "förlorade barnets"
exempel lära, att synden är en fasansfull makt, som, där den får råda,
störtar människan i timligt och evigt fördärv!

Herren Jesus tog dock Maria i försvar. Han tänkte icke på
sig, fastän han nog djupt kände den hemska udd, som låg i
förrädarens ord, utan han tänkte på Maria, och lät det gå sig till
hjärtat, att någon ville störa henne i hennes kärlekstjänst. Han icke
blott försvarade henne mot klandraren utan sade, att varhelst
evangelium predikas, skall hennes gärning förkunnas. Maria teg och
försökte icke att försvara sig, ty hon tänkte icke på, att hennes
gärning var något märkligt, utan i stället på vilken stor ynnest, som
bevisades henne, att hon fick tjäna sin Mästare.

Jesu lärjungar behöva icke uppträda till sitt försvar, då de
klandras av dem, som hata Herren och för hans skull även dem.
"Låt henne vara", sade Herren. O, vilket kosteligt ord! Den, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free