- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
138

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 9 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

— Även han skall således straffas, fastän slagen icke bliva så många
-— när det gäller själva liknelsen. Men när det gäller Herrens
straff över de otrogna, så blir det odrägligt för alla, fastän det
jämförelsevis blir drägligare (Matt. 11: 22, 24) för hedningarna, som
icke hava så många förebråelser och icke kunna’ få så många
sam-vetsslag som judar och särskilt kristna skola få.

Herren har skapat, köpt och kallat alla till sina tjänare. Alla
vill han hava saliga och redo, då han kommer. Till detta måls
vinnande vill han, att alla skola bidraga med var sin gåva. Sorgligt
nog handla hans tjänare ofta både försumligt och ovisligt. Och de
flesta äro rent av otrogna, trolösa mot sin Herre. De trogna och
kloka tjänarna äro så sällsynta, att han får rent av fråga efter en
sådan.

’ ’Då sade Herren: Vilken är nu den trogne och kloke
förvaltaren, vilken hans herre skall sätta över hans husfolk till att i rätt
tid giva dem den bestämda kosten?"

Alla medlemmarna i ett hus — "husfolket" — äro ock i något
avseende tjänande, således både tjänare och husfolk.

"Förvaltare syftar på det bruket i forntiden, att husbonden
satte en tjänare över de andra till att giva var och en dess syssla
och dess lön". (Fjellstedt.) Jesus lägger dock största vikten på, att
husfolket får mat samt den rätta maten, "den bestämda kosten".
Vad är det för kost ? Det man i frälsningsfrågan tröstas med, kallas
själens mat. Är det då icke lika bra, vad man tröstas med, bara
man blir tröstad ? Man kan ju tröstas med det, att man läser, beder,
är fromsint, eftergiven och mild mot elaka medmänniskor o. s. v. Då
är det maten. Är det icke lika bra, som om man tröstas av, att
Kristus har i görande och lidande lydnad utgivit sig för världens
liv? Se Joh. 6 : 47—58!

Endast den, som själv äter den sanna maten, kan i rätt tid
giva den bestämda kosten. En sådan tjänare är salig, emedan han
själv äter den rätta maten, och hans trohet och klokhet utgöra
bevis därpå. "Salig är den tjänaren, som hans herre finner så göra,
då han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta
honom över alla sina ägodelar." Det lönar sig att vara en trogen
tjänare till Herren Jesus!

Jesus sätter troheten i första rummet och klokheten i andra.
Man kan handla ovisligt och ändå vara en trogen förvaltare. Och
hur vis och klok man än är i sitt framträdande, så är man dock
ingen salig tjänare, då man är falsk i sitt sinne oeh således otrogen.

Äro vi förtroliga med Herren och besinna, att han kan själv
igenkomma eller ock kalla oss hädan till räkenskap varje stund, då
skall det bidraga till att hålla oss nyktra och vakande. Själva
behöva vi då den bestämda kosten och skola då även hava något
väckande, tröstande och förmanande Guds ord att säga våra
medtjäna-re samt bemöta dem med ömhet och kärlek. Men bliva vi världsliga;,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free