- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
151

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 13 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

himmel. Samma hemska väg går i vår tid var och en, som tröstar
sig med, att det är omöjligt att vara så fullkomlig som Gud, och
därför kan han icke mena det så, som det står. — Jo, han menar det
så, som han säger det. Men han menar, att vi skola bliva fattiga
syndare i vår kännedom, såsom vi äro det i verkligheten, och som
sådana mottaga Jesus, i vilken vi hava samma renhet, helighet och
fullkomlighet som Gud själv. Sedan behöva vi icke försöka, vad
som dock i verkligheten aldrig kan gå, nämligen bryta udden av
lagen och inskränka Kristi evangelium.

"Akten eder, att I icke öven eder rättfärdighet inför
människorna för att bliva sedda av dem; annars haven I ingen lön hos
eder Fader, som är i himmelen." Får man lön, om man gör allt
och gör det i rätt sinnelag? — Ja, "den människa, som håller det,
skall därigenom leva." 3 Mos. 18: 5; Rom. 10: 5; Gal. 3: 12. Men
se även Rom. 4:4! Men det är avgjort, att den som beräknar att
få lön, får efter förtjänst, och det blir då evig förtappelse. Men
den, som har Kristi sinne, kan icke bliva nöjd med sig, förrän han
kan leva lika heligt som Kristus, vilket dock är omöjligt. Han
finner således aldrig någon rättfärdighet hos sig utan endast synd ocli
brist. Kristus är hans rättfärdighet, och han skall för evigt åtnjuta,
vad Kristus förtjänat. Det blir lön hos hans Fader i himmelen.

"Därför, då du giver allmosa, må du icke stöta i basun" (ett
bildlikt talesätt, varmed betecknas, att man gör väsen av sina goda
gärningar, man vill göra dem kända, utbasuna dem) "för dig, såsom
skrymtarna göra i synagogorna och på gatorna, att de skola varda
prisade av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått
ut sin lön. — Olyckliga de människor, som icke hava någon annan
bevekelsegrund för sin välgörenhet än människors beröm! Icke kan
det hjälpa i döden och på domens dag?

Men du, när du giver allmosor, låt din vänstra hand icke veta,
vad din högra gör. Så omöjligt som detta är för oss människor, så
lätt blir det, då Anden får regera. Han påpekar de brister, som
vidlåda våra goda gärningar, och så få vi veta, att vi hava syndat
och måste ned till nådastolen även för våra bästa gärningar.

"På det att din allmosa må vara i det fördolda. — Det är många
helgade Guds män, för vilka Guds Ande så döljer det goda, han
verkat i och genom dem, och drar fram det onda, som bor i dem, att de
hålla på att förtivla om nåd och frälsning. Men detta är
nödvändigt, på det att de icke måtte få någon falsk tröst. Men få icke
dessa någon hugnad av något, de göra, och är även Krisuts till deras
fostran ofta djupt fördold, så skall det bliva vedergällning, när de
en gång vakna över allt, vad de äga i sin dyre Frälsare. — "Och
din Fader, som ser i det fördolda, skall vedergälla dig
uppenbarligen." — O, må vi vara med vid den vedergällningen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free