- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
182

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 24 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

— nugot. Då hör du här, att Fadren är så angelägen att få hem
dig, att han sänt sin Son för att försona din synd, rena dig till ande,
själ och kropp samt ställa dig oförvitlig i en salig uppståndelse på
den yttersta dagen. Och att det är Fadrens allvarliga vilja, som ock
Sonen kom att utföra, är Jesus mycket angelägen om att få
uppenbara för oss; han upprepar det därför för oss gång på gång. Även
i sista versen av vår text upprepar han denna försäkran: "Ty
detta är dens vilja, som har sänt mig, att var och en som ser Sonen och
tror på honom, skall hava evigt liv, och att jag skall uppväcka
honom på den yttersta dagen."

Man kan icke nu se Sonen med sina naturliga ögon så, som då
han vandrade i synlig måtto på jorden. Joh. 16: 10; 1 Petr. 1: 8.
Men han har uppenbarat sig så mäktigt och nådigt genom sitt verk
och ord, att han bör vara synlig för vår själs öga; och vi böra kunna
tryggt och med förtroende överlämna oss åt honom och tro på
honom, vilket medför evigt liv för både själ och kropp. Men taga vi
icke vara på den kännedom, som är oss given i bibeln, då kunna vi
icke se Sonen eller tro på honom. Men vad som följer på ett liv i
andlig förblindelse, och otro, det. böra vi besinna och beakta.

Jesus talar om det, som Fadren givit Sonen. Han säger, att det
kommer till honom, och den, som kommer till honom, skall han
sannerligen icke kasta ut. Vidare säger han, att Fadren vill, att han
icke skall förlora något av allt det, han har givit honom, utan att
han skall hava det i förvar och framställa det oförgängligt på den
yttersta dagen.

Fadren har givit hedningarna och världens ändar åt Sonen.
Ps. 2: 8. Om den handlingen rådgjorde han icke med någon
människa. Men det behöves ännu ett Fadrens givande för att man
skall komma till Jesus och bliva salig. Vid det givandet inverkar
han på oss, så att vi tro hans ord, varigenom vi då föras till Sonen
och bliva saliga. Härom säger Jesus i verserna nedanför vår text:

’ ’Ingen kan komma till mig, utan att Fadren, som har sänt mig,
drager honom, och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen.
Det är skrivet i profeterna: "Och de skola alla varda lärda av Gud".
Därför var och en, som liar hört av Fadren oeh lärt, han kommer
till mig."

Den som av Fadren har hört lagen, så aitt han lärt, han blir
skuldbelastad, fördömd och olycklig i kännedomen, så att han
behöver nåden i Kristus. Om ban då av Fadren hör det i bibeln
förkunnade evangelium, så att han lär det, då kommer han till Sonen.
För varje sådan själ ansvarar Sonen. Fadren vill, att Sonen icke
skall förlora något av allt det givna; och så sant Fadren och Sonen
äro ett, är det ock Sonens vilja. Han kommer därför icke på domens
dag att stå inför Fadren med någon ouppfylld förpliktelse, utan
skall framställa allt det, han fått av Fadren, heligt och oförvitligt
på den dagen. Men om vi kommit till Sonen men upphöra att höra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free