- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
187

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 26 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

27 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.

Joh. 5: 22—29.

Vi fira i dag den yttersta domen. Det är en allvarlig sanning,
Herren i dag ställer för våra ögon och som han vill föra till
våra hjärtan och sinnen. Kyrkoåret har många betydelsefulla
högtidsdagar och vanliga söndagar, då Herren förkunnar oss sin nåd
och frälsning; men så kommer den sista söndagen i kyrkoåret och
erinrar om, att nådatiden och nådestillfällena hava en ände och
avlösas av en domedag, då man får göra räkenskap för, hur man
använt nådatiden, nådestillfällena, kyrkoåret. Må vi använda de
tillfällen, Herren under kyrkoåren ger oss att höra och läsa hans ord
så, att när den yttersta domen för oss kommer, vi må vara bland
dem, som då icke behöva korrrnm i någon dom.

Det torde icke vara så många gudsförnekare, emedan behovet
av Gud ligger så djupt i varje människa, att hedningarna, som icke
känna den sanne Guden, göra sig gudar. Men Sonen förneka
sorgligt nog många. Fadren och Sonen äro emellertid ett. Därför,
"den som icke hedrar Sonen, han hedrar icke Fadren, som har sänt
honom’’. För skapelsen måste vi dock giva Fadren äran; vi kunna
nämligen icke tillskriva oss någon del i skapelseverken. Men
åter-lösninegn och frälsningen vilja vi icke giva Jesus ensam äran för;
vi mena, att vi måste själva till någon del bidraga till det verket.
Vi måste nämligen omvända oss och tro på Jesus, om vi skola bliva
saliga. Men i själva vändandet till Jesus och tron på honom
ligger ju det erkännandet, att vi icke kunna hjälpa eller frälsa oss
själva, och just därför måste vi vända oss till Jesus och tro på
honom. Och är tron sann, då giva vi Sonen lika odelat hedern för
frälsningen, som vi giva Fadren hedern för skapelsen. Och det är
Guds allvarliga vilja, att alla skola hedra Fadren, men att de ock
skola hedra Sonen såsom de hedra Fadren.

Judarna sökte att stena Jesus, emedan han sade sig vara Gud.
Men då visade Jesus dem, att han var ett med Fadren och
självständig Gud, som uppväckte de döda, lika visst som Fadren gjorde
det. En sak är det dock, som Fadren helt och hållet överlämnat åt
Sonen, och det är domsmakten och domsrätten. Därom säger han:
"Ty icke heller dömer Fadren någon, utan all dom har han givit
åt Sonen". "Och han har ock givit honom makt att hålla dom,
emedan han är Människosonen."

Det är den ställning, Jesus intagit till människorna genom hans
människoblivande, som gör, att han har domsrätten. Då en
borges-man betalt för gäldenären till fordringsägaren, så är fordringsäga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free