Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - Den helige Mikaels dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Den helige Mikaels dag.
Mark. 10: 13—16.
Vi fira i dag Makaeli dag till erinran om överängelen Mikael. Jud.
9. Avsikten med denna högtidsdags firande är, att vi skola
erinra oss icke blott Mikael utan alla andra goda änglar, som Gud
i sin nåd och vishet skapat till vår tjänst. Ebr. 1: 14. Deras
antal är stort. Johannes hörde rösten av tio tusen gånger tio tusen —
det är: ett hundra millioner — och tusen gånger tusen — det är:
en million. Varje barn, som födes till världen, får en särskild
avdelning av de förnämsta änglarna till sin uppvaktning. Barnens
änglar se alltid Fadrens ansikte, som är i himmelen. Matt. 17: 10.
Dagens text handlar dock icke om änglarna utan om huru Jesus
välsignar de små barnen, och vi vilja nu litet akta på detta
hugne-samma förhållande.
"Och de buro fram barn till Jesus, att han skulle taga på dem,
men lärjungarna näpste dem, som framburo dem." Det står icke,
att det var mödrarna, som buro fram barnen, men vi få nog antaga
att så var. De hade själva kommit till tro på Jesus, och då tänka
de först på sina barn och vilja hava dem under Jesu händers
välsignelse och ledning.
Så bör det vara. Hava vi själva funnit Jesus såsom vår
Frälsare, herde och vän, så böra v,i ock nitälska om att få alla till honom.
De små äro mera än de äldre öppna för både goda och onda
inflytelser. Därför böra vi särskilt taga oss an dem och med
undervisning, förmaning och goda exempel söka att få dem till
barnavännen Jesus.
För troende föräldrar är ingen önskan så livlig, som den, att
de skola få sina barn till Jesus, och ingen nöd så tung som att se
dem gå förlorade. De bära fram sina barn till Jesus på bönens
armar, men det synes dem ofta lika lönlöst, som det syntes lärjungarna,
vilkas förblindade förnuft sade dem, att icke barnen hade någon
nytta av, att Jesus rörde vid dem. Det var endast att onödigt
upptaga Jesu tid och hindra de äldre, de till förståndet utvecklade, att
åtnjuta förmånerna från Jesus, menade de. "Men lärjungarna
näpste dem, som framburo dem."
Jesus hade dock en annan mening med denna sak. Och säkert
är, att det gjorde gott i mödrarnas hjärtan och styrkte deras tro,
när Jesus blev misslynt över lärjungarnas uppträdande. Och det
är ock lika säkert, att det hade betydelse för barnen, när Jesus tog
dem upp i sin famn, lade händerna på dem och välsignade dem. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
