- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
227

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Annandag jul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

227

Annandag jul.

Matt. 2: 13—18.

Jesu nådefulla ankomst till jorden såsom hela världens Frälsare var
icke känd för många, när han kom. De skriftlärde i Jerusalem
blevo genom österns vise kraftigt erinrade om hans ankomst, och
själva måste de giva konung Herodes och de vise männen
anvisning, var han skulle födas genom att för dem läsa skrifterna. Men
nog är det sorgligt, att icke ens dessa togo ett enda steg för att finna
sin Frälsare. Fastän österns vise voro mycket okunnigare i de
heliga skrifterna, än de skriftlärde, så följde de den anvisning, de
fingo av Gud. Och de kommo icke vilse. De funno sin Frälsare
och vunno ock därigenom sin själs frälsning. Och det var med stor
glädje, som de sedan återvände till sitt hem.

"Men när de hade farit hört, se, då uppenbarades en Herrens
ängel för Josef i en dröm, sägande: Stå upp och tag barnet och dess
moder med dig och fly till Egypten och var där, till dess jag säger
dig till; ty Ilerodes tänker söka efter barnet för att förgöra det.
Och han stod upp och tog med sig barnet och dess moder om natten
och for bort till Egypten och var där till Herodes död, på det att
det skulle fullbordas, som var sagt av Herren genom profeten, som
sade: "Utur Egypten har jag kallat min son;" v. 13—15.

Det är en underbar sammanställning med texterna på juldagen
och annandagen. Julen är fridens högtid. Och texterna på denna
stora högtidsdag förkunna frid, glädje och salighet. I den gamla
juldagsepisteln heter det om det barn, som är oss fött, och den
son, som är oss given: Han heter ’ ’Fridsfurste, på det hans
herradöme skall varda stort och på friden ingen ände". Es. 9: 6, 7. Och
i det gamla evangeliet ljuder änglasången klar och kraftig: "Ära
vare Gud i höjden och frid på jorden." Luk. 2: 14.

När vi sedan se på texterna på annandagen, finna vi förföljelse
och ofrid. Räcker då icke den under juldagen bebådade friden mer
än juldagen? Jo, Gud vare lov! Den räcker till i evighet att leva
av. Men efter som vi så gärna vilja hava sinnlig glädje och timlig
frid, så förvirras vi så ofta och taga fel om vari den frid består, som
Herren beskär oss. Han säger själv: "I mån hava frid i mig; i
världen haven I betryck." Joh. 16: 33.

Ju klarare julens glädjebud bjudes på jorden, ju häftigare rasa
satan och hans bundsförvanter. Därför hade änglasången knappt
förklingat, förrän Herodes umgicks med mordplaner. Han beslöt
att döda den nyfödde konungen i Juda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free