- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
237

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Söndagen efter nyårsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

"I huggormars av föda, vern har ingivit eder, att I skolen undfly
den tillkommande vreden? Bären därför sådan frukt, som tillhör
bättringen."

Den frukten består däri att man känner, erkänner och
bekänner sina synder. Och det var den frukten, Johannes skulle
frambringa med vattendopet och sitt väckande framträdande, såsom han
vidare säger: "Jag döper eder med vatten till bättring", till
skuldmedvetande och sådan syndanöd, att de måtte behöva, i sitt hjärta
och samvete behöva Frälsaren. Väg för honom skulle han bereda
genom sin bättringspredikan. Han skulle ock "giva hans folk
frälsningens kunskap till deras synders förlåtelse."

Och till honom hänvisade han ock. Dag efter dag utpekade
han honom. Han avlade ett klart vittnesbörd om honom, då han
sade: "Se, Guds Lamm, som borttager världens synd! Denne är
det, om vilken jag sade: Efter mig kommer en man, som har varit
fore mig, ty han var förrän jag. Och jag kände honom icke, men
på det att han skulle varda uppenbar för Israel, fördenskull har jag
kommit för att döpa med vatten." Och i dagens text säger han:
"Men den, som kommer efter mig, är starkare än jag, vilkens skor
jag icke är värdig att bära. Han skall döpa eder med den Helige
Ande ocli med eld."

Det var ju ett kraftigt vittnesbörd, som Johannes frambar till
fariséerna och sadduséerna såväl om dem själva som om Frälsaren.
Om dem sade han: "I huggormars avföda, vem har ingivit eder, att
I skolen undfly den tillkommande vreden". Och om Jesus sade han
till dem: Han är starkare än jag, och jag är icke värdig att bära
hans skor. När nu fariséerna aktade Johannes så högt, att de till
och med tänkte, att han kanske var Messias, så borde det för dem
hava varit ett klart och vägledande vittnesbörd, då han bekänner:
jag är icke värdig att bära hans skor. Och om deras olika dop
säger han: "Jag döper eder med vatten till bättring, men han skall
döpa eder med den Helige Ande och med eld."

Johannes kunde icke åstadkomma någon försoning för synden.
Och därtill var han icke heller sänd. Men med dopet till bättring
sökte han visa, att synd fanns och bättring och rening behövdes.
Jesus kunde gottgöra för synden samt försona och utplåna den.
Därigenom betingade han Hugsvalaren, den Helige Ande, och skulle
döpa de över sina synder olyckliga och sargade med Hugsvalaren,
den Helige Ande.

"Han skall döpa ’eder’ med den Helige Ande". Med detta
säger förmodligen Johannes, att Messias uppgift var att döpa med
den Helige Ande. Om han med ordet "eder" särskilt syftar på
de Herrens fiender, till vilka ban uttalade dessa ord, då måste det
syfta på Andens uppgift att överbevisa om synd; ty därom voro
dessa i behov. Och Jesus säger: "När han" — Hugsvalaren —
"kommer, skall han överbevisa världen om synd." Joh. 16: 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free