- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
256

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Söndagen Septuagesima

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256

Söndagen Septuagesima.

Luk. 17: 7—10.

[dagens text ger Herren Jesus sina lärjungar en allvarlig oeh
behövlig erinran om, huru totalt utesluten all deras förtjänst och
berömmelse är. Det är underligt, att en sådan erinran skall behövas.
Man är ingen sami lärjunge hos Jesus, om man icke har så mycken
syndakännedom, att man ser sig ovärdig Guds nåd samt endast värd
den eviga förtappeisen. När man i den kännedomen tröstas av den
oförskylda nåden, då är man en Jesu lärjunge; oeli så länge man
för-blir i sådan synda- och nådeskännedom, så fortfar man att vara
Jesu lärjunge. Nu händer det ganska ofta, att man ser sig vara
en så förlorad syndare, att man icke vågar tillförse sig nåden. Men
det oaktat är man icke fri från den fariséiska surdegen, att man
icke saknar förtjänster. — Tänk, vilka motsatser! Om man gör
eller lider något för Herrens ära och rike, så är det icke alls ovanligt,
att man tänker och liksom fordrar, att Gud skall ersätta och
gottgöra det.

När den unge, rike hövitsmannen icke kunde försaka sin
rikedom och Jesus sade: "Det är lättare, att en kamel går genom ett
nålsöga, än att en rik kommer in i Guds rike", så blevo lärjungarna
mycket häpna och sade: ’ ’Vem kan då bliva frälst V’ Då tänkte
de icke på någon förtjänst. Men så snart Jesus uttalat dessa ord:
"För människan är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt",
då tänkte Petrus genast på förtjänst och sade: "Se, vi hava
övergivit allt och följt dig; vad skola vi då få?" Matt. 19: 24—27.

Det är rätt typiskt för människohjärtat, som är på samma gång
både trotsigt och försagt, att den ena stunden förtvivla om
frälsning och den andra räkna på förtjänst och lön. Ett sådant’
uttalande, som Jesus gör i dagens text, är därför väl behövligt även för
hans lärjungar.

"Men vilken av eder har en tjänare, som kör plogen eller
vaktar boskapen, och säger till honom, när han kommer in från marken:
gå strax och sätt dig till bords ?" Y. 7.

"Tjänare voro på den tiden livegna, så att de icke tjänade för
lön eller kunde genom ökat arbete förtjäna något." (Fjellstedt).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free