- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
316

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Annandag pingst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

Annandag pingst.

Joh. 12: 44—50.

Dagens text utgör — enligt Johannes evangelium — den sista
offentliga predikan, som Jesus höll på jorden. Han höll den
mellan måndagen och torsdagen före korsfästelsen. Allt det motstånd
och den fiendskap, som han fått röna, kunde icke släcka eller
minska hans nitälskan om sina fienders frälsning. Vid denna hans
sista offentliga förkunnelse ropade han, såsom det här står: "Men
Jesus ropade ocli sade: Den som tror på mig, han tror icke på mig
utan på den, som har sänt mig; och den som ser mig han ser den,
som har sänt mig".

Det ligger naturligtvis olika betydelse i det av Jesus uttalade
ordet "mig". Det första mig syftar på vad människor sågo och
uppfattade genom att beskåda Jesus med naturliga ögon. De sågo då
endast en människa; även om de ansågo honom god och ädel, så
kunde de dock med sina naturliga sinnen aldrig skåda honom
annorlunda än såsom människa. Han var nämligen en sann
människa, och det var det, som de sågo.

Det andra "mig" syftar på vad han verkligt var i sig själv,
nämligen Gud, likställd och ett med Fadren, så att den, som såg
honom, såg Fadren. Joh. 10: 30; 14: 8—11.

Jesu mening i dessa ord torde därför kunna återgivas även så:
Den som tror på Jesus, han tror icke på människan utan på Gud,
och den som ser Jesus, han ser Gud.

"Såsom ett ljus har jag kommit i världen, på det att var och
en, som tror på mig, icke må förbliva i mörkret". — Yi få icke här
stanna med vår tanke vid de naturliga ljusen såsom solens, månens,
stjärnornas och lampors sken. Vi få i stället tänka på det mörker,
som lidanden ,ångest, marter och kval innebära, och det ljus, som
uppgår för den, som bliver hulpen ut ur svår nöd. Sådant mörker
och sådant ljus nämligen i timligt avseende få alla människor
erfara. Ingen kan undgå att någon gång bliva bekymrad; och ingen
finnes, som icke någon gång blivit hulpen i sin lekamliga nöd och
därigenom också blivit gläd.

Då Jesus säger: "Såsom ett ljus har jag kommit i världen", sä
har han därmed sagt: Såsom en hjälp mot och utur all nöd, stor
och liten, andlig och lekamlig, såsom Frälsare för alla och liopp för
alla har jag kommit i världen.

Det är verkligen mörkt på jorden. Det är både ansvarsfullt
och tungt att vana människa. Det är underligt, att människor kun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free