- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
334

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 5 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

26 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.

Matt. 16: 13—19.

Idagens text låter Jesus sina lärjungar avlägga sin bekännelse om
sig, sedan ban först frågat dem, vem människorna sade honom
vara. Själv kallade ban sig förnämligast Människosonen. Det var
den benämning, som han oftast använde om sig. Det var oändligt
mycket mer att vara. Guds Son och självständig Gud. Men vår
frälsning, som ban åstundade så ivrigt, att han sade det vara sin mat,
stod tillsammans med hans människoblivande. Det är väl därför,
som han nästan alltid kallar sig Människosonen.

"Men när Jesus kom till trakten av Cecarea Filippi, frågade
han sina lärjungar och sade: ’ ’Vem säga människorna mig,
Människosonen, vara? Då sade de: Somliga Johannes döp ären, men andra
Elias och andra Jeremias eller en av profeterna".

Dessa olika omdömen, som lärjungarna hört uttalas om Jesus,
voro ju uttryck för att de erkände Jesus såsom en Guds profet. Det
var ju således en vacker bekännelse, som dessa avlagt om Jesus.
Fa-risérna sade om honom, att ban var en samarit och hade en ond
ande. Joh. 8: 48.

Såsom frälsningsgrund och salighetshopp förslå dock
guds-männen Johannes döparen, Elias och Jeremias lika litet som en
av-satan besatt samarit. Därför voro alla dessa bekännare fjärran från
frälsningens Herre ocli därför ock från frälsningens väg och mål.

Det har under alla tider varit mycken strid om Kristi person
och verk. Och den striden är icke minst i vår tid. Man vill icke
underkasta sig denne Herre, därför söker man göra honom så ringa
och obetydlig som möjligt. Det går dock icke lätt att ens i sitt
medvetande göra sig kvitt från honom. Många låta honom vara en
Herrens profet och en enastaende ädel och god människa, mera låta
de honom icke vara. Men dessa äro visst icke hulpna med sin, som
de tycka, vackra bekännelse, lika litet som de fräcka förnekarna äro
lyckliga med sin uppenbara otro.

’ ’Han sade till dem: Men vem sägen I mig vara ? Och Simon
Petrus svarade och sade: Du är Kristus, den levande Gudens Son".
— Messias eller Kristus var utlovad i de heliga skrifterna, att han
skulle komma såsom förlossaren och Frälsaren. Petrus bekänner
härmed, att Jesus var den i skrifterna utlovade och den, som alla
de gamla patriarker och profeter trott på och väntat efter. Namnet
betyder "den smorde". Gud har sänt och smort honom att vara
konung, överstepräst och profet. Han är den levande Gudens Son

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free