- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
350

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 9 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•350

salighet, det är vårt eget. Det v,ill ock Herren, att vi skola tillförse
oss, och ingen skall då kunna taga detta, myckna, sannskyldiga goda
ifrån oss. Blir detta vår sannskyldiga skatt och stort för vårt hjärta,
så skall ock detta bevisa sig i trohet i vår jordiska kallelse.

"Ingen tjänare kan tjäna två herrar" — så motsatta som de
här nämnda — "ty antingen skall han hata den ene och älska den
andre, eller skall han hålla sig till den ene och förakta den andre.
I kunnen icke tjänai Gud och Mammon." — De jordiska ägodelarna
har Herren givit oss till vår tjänst. Vi få hava dem såsom
krymplingen sina kryckor. Han är tacksam för dem, emedan de äro det
medel, varigenom han kan flytta sig framåt. Men bliva hans lem
mar återställda och han får hälsa och krafter, så är det med ännu
större glädje, han ställer undan kryckorna. Så få vi vara
tacksamma för vårt dagliga bröd, men med glädje vänta på den dag, då vi
icke längre skola dragas med en syndig kropp, som behöver näras av
jordisk spis. Men fastna vi i girighetens snara, då blir Mammon vår
husbonde, och vi råka i en hemsk träldom, som gör oss odugliga till
åtnjutare av de himmelska skatterna och till att. vara den milde ocli
ömme Herrens lyckliga tjänare. "Elden är en god dräng men en
farlig husbonde", säger ett ordspråk. Det kan ock tillämpas på
penningen och vad därtill hörer.

"Och allt detta hörde ock fariséerna, som voro girige, och de
gjorde spe av honom." Hans ord träffade dem i deras skötesynder.
Men i stället för att taga dem till väckelse, sökte de bryta av udden
genom att håna Jesus. Sorgligt nog göra många sä ännu i dag.
Men på domens dag sluta spe och hån, men den spefulles veklagan
över sig själv och sina kval slutar aldrig.

"Och han sade till dem: I ären de, som gören eder själva
rättfärdiga inför människorna; men Gud känner edra hjärtan, ty det,
som bland människor är högt, är en styggelse för Gud". Genom att
göra sig en falsk måttstock kan man mäta sig till vilket mått som
helst. Men vad hjälper det, att vi giva oss ett anseende, som vi icke
hava. Vad hjälper det, att vi anse oss fromma, då vi äro en
styggelse inför Gud, men då vi erkänna vår styggelse inför Gud, då
erkänner han ock, att vi äro täcka i Kristus; och det hjälper oss och
gäller till vår lycka.

"Lagen och profeterna voro intill Johannes. Från den tiden
varder Guds rike förkunnat, genom evangelium, oeh var man gör våld
på det. Men lättare är, att himmel oeh jord förgås, än att en prick
av lagen faller.

Israels folk hade genomgått en mer än tusenårig förberedelse
genom lagen, både budorden och offerkulten. Allt hade visat hän
till den tid, då Messias skulle komma. Frakten av detta allt måste
vara betydelsefull. Nu var tiden fullbordad. Ett. ivrigt
frälsningsbegär grep mångas sinnen, och endast en gruvlig förhärdelse kunde
trotsa nådens makt, som nu så rikligen uppenbarades. Det blev ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free