- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
358

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 12 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•358

12 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.

Matt. 15: 29—31.

Jesus gick vidare därifrån och kom till det gallileiska havet
W och gick upp på berget och satte sig där.’’ —Jesus återvände
nu från Tyri och Sidons trakter, dit han strax förut dragit sig undan
på grund av fariséernas och de skriftlärdas bitterhet mot honom. De
hade kommit ända från Jerusalem till Galiléen för att bespeja,
snärja och anklaga honom. De lyckades visserligen icke i sina
planer, men han lyckades icke heller i sin kärleksfulla avsikt att föra
dem till sanningens kunskap, utan de stötte sig, när de hörde ordet.
Med sorg i sitt hjärta över deras otillgänglighet för sanningen drog
han sig undan till de hedninska gränstrakterna, där han genast
anropades av en kananeisk kvinna. Jesus ställde sig mycket
avvisande mot kvinnan. Det tryckte nog hans frälsaresinne, att han hos
sitt eget folk saknade det förtroende, som denna kvinna i så hög grad
ådagalade. Detta förtroende fick ock tillfälle att uppenbaras genom
Jesu skenbara ovilja att hjälpa henne. Och det var detta, han
avsåg. Kvinnan blev hulpen, men det tycktes, som om Jesus blev
uppmuntrad av hennes tro, att han återvände till de förbittrade judarna.
Visserligen voro de lika otillgängliga för sanningen nu, som då han
drog sig ifrån dem (kap. 16: 1), men han fann ock många, som sökte
honom och hans kärleksfulla hjälp.

"Och till honom kom mycket folk, som hade med sig halta,
blinda, dövstumma, lytta och många andra och kastade dem för Jesu
fötter, och han botade dem."

Det bör vara en rörande syn, som väcker vårt medlidande, att
se fyra personer tillsammans, av vilka en är halt, en blind, en
dövstum och en krympling. Den anblicken bör ock göra oss tacksamma
mot Gud för de stora förmåner, vi äga, då vi hava helfärdiga
lemmar och ofördärvade sinnen. — Kära läsare, glömmen icke att tacka
Gud för dessa stora nådegåvor, och visen eder tacksamhet genom att
bruka dem efter givarens vilja. Tänk, han kan ganska hastigt och
lätt taga dem ifrån eder.

O, må vi icke glömma att tacka Gud för de lekamliga gåvor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free