Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 20 Söndagen efter Trefaldighetssöndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
26 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.
Matt. 21: 33—46.
Idagens text skildrar Jesus i en liknelse ledarna inom den judiska
kyrkan. Vi böra härvid betänka, att Jesus skildrar andliga
förhållanden. Om vi endast tänka på borgerliga förhållanden, så
skulle man kunna säga, att liknelsen är överdriven; ty i borgerligt
avseende vakar den borgerliga lagen över brottslingar, så att ingen
kan komma så långt i brottsliga handlingar, som Jesus skildrar i
dagens text.
Mannen i liknelsen planterade en vingård. Vinodlingen
fordrar en synnerligt god jord och riklig gödning. Denna plantering
var därför förenad med stor kostnad. Till skydd inhägnade han
den. För att arrendatorerna skulle få större avkastning genom att
icke behöva sälja druvorna utan förädla dem till vin, grävde han
en präss därinne. Han byggde ock ett torn, där man icke allenast
kunde njuta av en skön och vidsträckt utsikt utan även övervaka
vingården. Sedan vingården var satt i detta mönsterskick,
överlämnade han den åt vingårdsmän och for utrikes. När han så vid
frakttiden sände sina tjänare för att uppbära frukten, hudflängde
de den förste, varigenom de så förhärdades, att de dräpte den
andre — mera hastigt — varefter de hade mod att stena till döds den
tredje.
Det är en ofattlig barmhärtighet hos vingårdens Herre, att han
icke då lät fängsla och avrätta dessa illgärningsmän utan sände
ännu ett fredligt ombud till dem och det till och med sin egen son.
Men vingårdsmännens ondska och fräckhet var ock ofattlig: de
dräpte även sonen och menade, att de därigenom skulle få behålla
vingården, vilket dock misslyckades.
Herren uppdrog och fostrade det judiska folket i den feta
vingården: sanningens kunskap, som han meddelade dem genom lagen,
offren och gudstjänsten. Genom ceremoniallagen instängde han dem
i den feta vingården. Genom lagen sökte han verka skuldmedvetande,
självkännedom, syndanöd och frälsningsbehov. Även genom offren
sökte han erinra dem om deras synd. Ebr. 10: 3. Men genom
offren sökte han ock att måla försoningen och frälsningen i den
utlovade Messias och så tända tro och kärlek hos dem.
Ledarna inom den judiska kyrkan umgingos så skrymtaktigt
både med lagen och offren, att de blevo självbelåtna. Lagens krav
aktade de icke på utan ansågo sig synnerligt behagliga inför Gud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
