- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
390

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 23 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•390

däst hör Herren till. David gjorde det en gång, vilket medförde ett
fuktansvärt straff. 2 Sam. 24.

Och när Herren lät mönstra sitt folk, måste varje man, som var
tjugo år och därutöver, erlägga en sikel (dubbeldrakm) till
försoning för sin själ. Dessa försoningspenningar skulle användas till
Guds tjänst i vittnesbördets tabernakel. 2 Mos. 30: 11—16.
Judarna tyckas årligen hava uppburit denna tempelskatt. Ocli emedan
Jesus hade bosatt sig i Kapernaum (Matt. 4: 13) och även Petrus
bodde där (Matt. 8: 14), så blevo de vid sin ankomst dit erinrade
om denna skatteplikt,

På uppbördsmannens fråga om icke Jesus betalade
skattepenningen, svarade Jesus ja. Jesus plägade alltså betala
skattepenningen.

Petrus blev väl något förlägen vid uppbördsmännens krav.
Själv hade han intet att betala med, eljes hade han nog betalt både
för sig och sin mästare, och det var väl mindre behagligt att
framlägga penningebehovet för Jesus, ty han visste, att han icke heller
hade några penningar. — Skulle du råka i förlägenhet över, var du
skall få till skatterna och alla andra nödvändiga utgifter, så må du
erinra dig, att Petrus varit i samma klämma. Gör du därför som
han! Och har du svårt att framställa ditt behov av penningar för
Jesus, så förekommer han dig. Hur fattig, han synes dig, så har
han dock alltid utvägar.

Och när Petrus hade kommit in i huset, förekom honom Jesus,
sägande: Vad synes dig, Simon? Av vilka taga jordens konungar
tull eller skatt, av sina söner eller av främmande?" v, 25. —
Konungen själv och alla, som höra till den kungliga familjen, äro fria
från skatten. Och de varor, de använda för sitt behov, äro ock
tullfria. Detta visste Petrus, därför svarade han: "Av de främmande.
Då sade Jesus till honom: Så äro ju sönerna fria."

Jesus är den himmelske konungens Son, och templet var hans
eget hus, som hade sin betydelse genom att förebilda och uppenbara
honom. Han hade således icke någon förbindelse att betala
tempelskatten. Och Petrus såsom upptagen i det nya förbundets tjänst
hade icke heller någon plikt inför Herren att erlägga denna skatt.
Men denna frihet använde icke Jesus, emedan uppbördsmännen icke
förstodo detta, utan det hade blivit till anstöt. — Må även vi se till,
att vi icke använda vår frihet, så att det onödigtvis stöter och
förargar de okunniga. Yi hava vår frihet för att i kärleken tjäna men
icke för att skada våra medmänniskor.

’ ’Men på det att vi icke må giva dem anstöt, så gå till havet oeh
kasta ut en krok och tag den fisk, som först kommer upp, och när
du har öppnat hans mun, skall du finna ett mynt (motsvarande kr.
2: 66, skatten för var och en var kr. 1: 33); tag det och giv dem för
mig och dig;" v. 27.

Det går lätt för Jesus att skaffa penningar till vars och ens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free