Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Johannes Döparens dag - Den helige Mikaels dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•412
synes för dig förgäves anropar Gud för dina barn, Gud kan nog
höra och uppfylla din begäran, även om du icke själv skulle få i tiden
se bönhörelsen. Må du instämma i den marterade bedjarens ord:
’’Jag skall ej övergiva
den enda tröst jag har,
jag skall ej tröttad bliva
att sucka till en Far.
Förtvivlan vike fjärran ,
till avgrund bär dess stig:
jag släpper icke Herren,
förr’n han välsignar måg."
Den helige Mikaels dag.
Mark. 9: 33—50.
Det första, vi böra lägga märke till i vår text, är en fråga, som
Jesus framställde till lärjungarna, med anledning av ett samtal,
som de havt sinsemellan under vägen till Kapernaum.
Det är troligt, att de helst ville hava detta samtal för sig själva,
men det går icke att gömma undan något för Herrens blickar. Han
låter dem veta, att han hade väl redda på deras förehavanden, för
att de skulle lära inse det orätta i det samtal, de havt. Han
framställde därför den frågan : "Varom samtaladen I eder emellan på
vägen?’"
Giva vi akt på de samtal, Jesus hade med sina lärjungar, så
skola vi finna, att Jesus aldrig gav dem någon fråga, på vilken de
icke kunde svara, om de blott ville besvara den. Och nog kunde de
besvara även denna fråga, men de ville icke. Utan tvivel var
skamkänslan orsaken till deras tystnad. De kände, att de burit sig illa
åt, då de satt i fråga, vilken av dem, som var störst — förnämst —
i Guds rike.
Då nu lärjungarna icke gåvo något svar på hans fråga, så gav
Herren i stället svar på deras samtal — ett svar, som måste ha gått
genom märg och ben. ’ ’Sedan han hade satt sig, kallade han till sig
de tolv och sade till dem: Om någon vill vara den förste, skall han
vara den siste av alla och allas tjänare"; v. 35. Här fingo nu
lärjungarna igen sitt samtal på vägen. Den störste är den som tjänar
alla. Och det är tydligt att Jesus är ensamt stor, ty endast han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
