- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
415

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Alla helgons dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•415

betydelsefulla benämningen: Allhelgonadag. Resultatet av de
föregående högtidernas betydelse — såsom jul, påsk och pingst — är,
att syndare förvandlas till helgon. Denna dags betydelse vill
erinra oss om; att det verkligen finnes helgon, och den giver oss en
allvarlig maning, att låta Guds Ande ställa oss i deras led, i den
salighet, som Jesus vunnit och berett åt oss alla,

Vår text utgör början av den predikan, som Jesus höll på ett
berg och som därför kallats Jesu bergspredikan. Han var omgiven
av mycket folk, och lärjungarna gingo fram till honom. Och Jesus
upplyfte sina ögon över sina lärjungar och sade: "Saliga ären I
fattiga, ty Guds rike hör eder till."

Lärjungarna voro nog lekamligt fattiga; men det kunde icke
göra dem saliga, liksom det icke heller kunde hindra dem att vara
saliga. Men av Matt. 5: 3 se vi, att här är ieke fråga om lekamlig
fattigdom utan om fattigdom i anden. Såväl de självfromma
fariséerna som lastens trälar äro rika i sin inbillning om egen oskuld
och förträfflighet. De skola nog reda sig, mena de, utan att såsom
förlorade syndare vända sig till de förtappades Frälsare. Över
dessa ropar Jesus sitt ve. ’ ’Men ve eder, I rika; ty I haven fått ut eder
hugnad;" v. 24. — Även en lekamligt rik kan vara fattig i anden;
och en sådan har icke "fått ut sin hugnad". Abraham, Isak och
Jakob och David voro rika på jordiska skatter, men dessa kunde icke
mätta dem. Emedan de voro fattiga i anden, kunde de icke mättas
av något jordiskt; de voro ock saliga.

Lärjungarna voro fattiga i anden; de voro därför mottagliga
för Guds rike. Deras hjärtan voro öppna för nådens lära, som
Jesus meddelade dem. Därigenom voro de delaktiga av Guds rike,
Guds älskade Sons rike, i vilken de hade återlösningen, syndernas
förlåtelse, och voro således saliga. — Det riket hava även vi fått,
och tillträde därtill står öppet även för oss; även vi kunna bliva
mottagare av Guds rike och bliva saliga.

"Saliga ären I, som nu hungren, — efter rättfärdigheten; Matt.
5:6 — ty I skolen varda mättade. Saliga ären I, som nu gråten,
ty I skolen le"; v. 21. — Hos varje människa, ligger ett djupt behov
av levande Gud, vilket giver sig tillkänna i en otillfredställd hunger
och törst. Få de onda böjelserna och djävulen regera, då söker
människan att tillfredsställa sin hunger i det synliga oeh det
syndiga, En sådan människa blir aldrig tillfredsställd varken i tiden
eller i evigheten. Men får Guds helige Ande regera, då kommer
hungern i en god riktning — trots köttets motstånd — nämligen
efter rättfärdighet. En sådan skall icke alltid förbliva hungrande
och otillfredsställd. Hur hopplöst det än må synas och vilka bittra
tårar som än må rinna, den skall bliva mättad, så att, den skall le,
först här i trostillägnelsen av den sanna maten — Jesus, utgiven
för världens liv — och sedan i salig åskådning och hänförelse i den
eviga glädjen i himmelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:09:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/isakpost/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free