Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var för övrigt — när de kommo — inga
andra åskådare därinne än några barn. Men efter
ett par ögonblick inträdde tre sjömän, av vilka en
var en neger, medan de andra tycktes vara
portugiser.
Negern blev genast livligt intresserad av lejonet.
Han ställde sig framför buren och skrattade, så
att de vita tänderna lyste. Kanske hade han i sitt
hemland haft riklig erfarenhet av vad
förskräckelsen för djurens konung vill säga; nu roade det
honom tydligen i högsta grad att se ett lejon så
helt maktlöst bakom sina galler. Nu ville han
njuta av sin överlägsenhet. Och han började med
tillrop och åtbörder håna det fångna djuret. Han
hoppade och skuttade framför buren, allt under det
han omväxlande räckte ut tungan, pekade finger
eller — i övermåttet av sin munterhet — slog sig
på knäna. Så tog han en slidkniv, som hängde
vid hans bälte, och slog med den mot burens galler.
Lejonet uppgav ett dovt, rytande läte; det var
tydligt att det började bliva retat.
»Oho, du gamla lejon», skrek negern förtjust
och rullade med vitögonen. »Du inte kunna göra
något åt Jim! Oho, du eländiga gamla lejon!»
Och han dängde åter med kniven i gallret.
Menageriägaren kom fram till negern och bad
honom upphöra med att reta djuret. Men negern,
som påtagligen var en smula drucken, brydde sig
alls inte om hans föreställningar.
»Jim hava betalt pengar för att kbmma in», skrek
han, »Jim göra vad han vill här!»
/ soliga länder, 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
