Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»De äro pittoreska att se på, men som sport
betraktat, ger jag inte mycket för åsneritt»,
förklarade Greta.
När man kom in på hotellet, där middagen
beställts, väckte bordets dekorering — arrangerad
av mrs Hill — stor sensation. Överallt på den
vita duken lågo massor av kamelior, vita och röda;
man kunde inte tänka sig ett praktfullare
födelsedagsbord.
Sedan konsul Werner hållit ett litet tal för sin
son och uttryckt sin glädje över att se honom
åter frisk och stark, och sedan man därpå druckit
Torvalds skål, fortsatte konsuln med något avmätt
stämma:
»Men nu har jag också ett meddelande av
allvarlig art att göra. Jag vill begagna detta
tillfälle, då vi alla äro samlade här, för att säga att
jag ser mig nödsakad att med allra första taga
min son härifrån.»
En tryckande tystnad uppstod. Torvald såg,
full av häpnad, på sin far, och flickornas miner
voro både undrande och bedrövade.
»Jag har nämligen», återtog konsuln nu med
helt gravlik röst, »beslutat mig för att resa till
Andalusien — till Sevilla, Granada och Cordoba —,
och jag ämnar taga Torvald med mig.»
»O pappa», utbrast Torvald, skrattande till av
fröjd och lättnad, »o tack, pappa!»
I nästa ögonblick kände dock Torvald, att det
icke var med alldeles oblandad glädje han mottog
underrättelsen om detta snara uppbrott. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
