Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Adolf tenterar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOI.F TENTERAR
så vill jag att de ju förr dess hellre bli öfvertygade att det
i alla ’fall måste vara så och ej annorlunda. Allt måste
vara öppet och klart, annars födes missförstånd och osäkerhet.
Måtte blott Herren ge mig kraft att göra mitt bästa och handla
rätt mot alla, det är den bön som dagligen går ur djupet
af mitt hjärta! . . . Det första är nu att ta en så vacker
examen som möjligt. Det kan visst tyckas vara ungefär
detsamma om man har ett betyg mer eller mindre här i världen
— men jag vet hur de värderas hemma — och hur gärna
vill jag ej göra dem litet glädje därhemma!...»
Snart kan han omtala att han anmält sig till tentamen
för Elias Fries och några dagar senare skrifver han:
». . . I dag på förmiddagen hade jag tentamen utsatt för
Fries, men som han gått ut utan att säga något därom, fick
jag gå där den ena gången efter den andra, till dess
professorskan ändtligen var så god och utsatte tentamen till klockan
tre, då iag äfven infann mig och väckte professorn ur hans
sötaste middagslur. Han kom ut, halfvaken, gäspande och
ruskig — men som han glömt snuset, rusade han genast
in igen och kom tillbaka med ett vanligt bleckstop, bräddfullt
med snus, hvilket han placerade i soffan emellan oss och flitigt
anlitade. Därpå höll han på och frågade en hel timme, så
fort han hann med, hvarpå han förklarade sig ’högeligen
beläten’ — och det var jag med — ty om jag skall säga
det själf så gick det verkligen med glans. Sedan gick jag
hem till din lilla mamma och smorde mig med paitpudding
och äpplen — och nu sitter jag här och skrifver till min Hjärtans
Lilja . . .»
Angående ett senare aflagdt lärdomsprof skrifver
han helt kort:
» . . Svanberg var hygglig och beskedlig och fastän jag
själf tyckte det gick skralt nog hade han den godheten yttra
— till föga heder för öfriga herrar tentander — att jag ’läst
bättre än de flesta’! Sedan gick jag som vanligt och
helsade på din snälla mamma litet i hennes ensamhet — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
