- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Tredje samlingen : sommaren 1846 /
160

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pingstafton. Två Stjärnor. Mendelssohn och Jenny Lind hos Geijers. Konstens Söndagsbarn. En Harmonisk Treklang. Elias. Mendelssohn spelar. Intressanta Samtal. Hågkomster från England. »Stora Notabiliteter». Pingstdagskonserten. Annandag pingst. I det lilla Huset. »Romantiska Situationer». Grefve Woyna. En Syn för lilla Schröder. Andra Konserten. Hans von Seydewitz. Hos markis de Sassenay. Vicomte d’Agincourt. »Artistkonserten». Afsked

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

ett oväntadt återseende

träffas i hjärtat af Europa, sammanförda af den
nyckfullaste slumpens lek man gärna kan tänka sig. Ty liksom
Geijers alltjämt »egentligen» äro på väg till
Schlangenbad, så är unge von Seydewitz för tillfället »egentligen»
på väg till Ostende och har endast stannat i Aachen
därför att en vän helt oväntadt ställt en koncertbiljett
till hans disposition och han ej kunnat motstå frestelsen
att få se och höra Jenny Lind, världens främsta
sångerska ... Med hänförelse har han också hört och sett
henne på musikestraden — men under en af pauserna
har han också sett henne i första radens fondloge i
sällskap med — kan han tro sina ögon? — de
oförgätliga vännerna från Uppsala, den berömde
»Professor Geijer aus Schweden mit Familie»,
redan välkända företeelser för koncertpubliken. Och nu
är han här: — »Um Gottes Wille n, Herr
Professor, Frau Professorin, gnädiges
Fräu-lein, sind Sie es denn leibhaftig —?» — Han
omfamnar Geijer, han kysser damernas händer, han är
färdig att taga dem i famn samt och synnerligen — det
blir en stor igenkänningsscen med skratt och prat och
glada utrop, frågor och svar — naturligtvis måste han
följa med dem hem och supera på hotellet, man har
ju så mycket att tala om —! — Och naturligtvis är
han villig... Åka? — nej tack, i denna trängsel slår
han vad att han skall ta sig fram oändligt mycket fortare
än några hästar, han skall vara där långt före dem!
Och leende och roade se de svenska vännerna honom
oförskräckt klyfva massorna med långa steg och stora,
kraftiga armrörelser, »verkliga Turnertag» oberörd af alla
harmsna protester — en käck och pittoresk figur i
Heidelbergstudentens traditionella mundering — åtsittande
lif-rock af svart sammet, höga stöflar, baretten raskt på sned

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/3/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free