Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
befolkning var förbunden genom släktskap
sig-emellan, det var en liten elan för sig, och
clan-höfdingen var Ignoi Wornanen. Huru afsides det
lilla samhället låg, framgår äfven däraf, att Ignoi
som liten pilt vid sidan af sin fader skidat till
popen vid olonetska guvernementets gräns för att
döpas. Han antog att han vid begåendet af denna
heliga akt var sex år. Sedan denna tid följde han
med fadern på dennes jaktfärder, och hade vuxit
upp till hvad han nu var, östra Finlands förnämsta
yrkes jägare.
Att odla sandjorden här, där ett lass lera för
att mura upp och bättra på eldstaden måste hämtas
från Onega vattenbäcken, lönade icke mödan.
Matjorden var på vida sträckor så mager, att hvarje
tall behöfde trettio meter i kvadrat för att kunna
lefva. Mellan moarna lågo kärrmarkerna och lockade
icke heller de till jordbrukarelif. Det ena med det
andra, omständigheternas tvång, medfödd lust och
uppfostran hade gjort Ignoi till jägare. Och en
stor jägare var han, hans jaktpark hette Finland.
Viborgs län kände han som en borgare känner
sin stad. Vid krig i dessa nejder, ända upp till
Koida älf i norr och ned till Ladoga och hafvet,
skulle han ensam ha vägt upp en hel generalstab
med öfver- och underofficerare, med alla deras
kartor och planchettblad. Inom denna omkrets
kände han vilddjurens alla vägar och stigar och
kunde lämna ytterst intressanta meddelanden om
vildrenens stråtar, om ekorrens periodiska
uppträdande, dess „drang nach Westen", vildgässens
vägar mot norden m. m. Lodjursjakten var hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
