Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
slott bildat och format: hade ej det funnits, vore
hela Östra Finland i detta nu ungefär likadant
som guvernementet Olonjets. Endast svenskt
statsmannageni har, med begagnande af finsk
tapperhet, bevarat landsändan åt fäderneslandet,
och geniet som tapperheten sökte sitt skydd
bakom borgens heliga murar.
När jag 1883 återkom till min fädernestad
efter att i tolf år ha vistats utom dess murar,
hade jag en sak klar för mig: nu skulle den
gamla byggnaden repareras och restaureras, „eller
sätte jag lifvet till". Min brinnande ifver,
statsarkeologen J. R. Aspelins bristande pondus i
denna fråga, senator Vilhelm Zilliacus
obeslutsamhet samt den finska senatens snålhet i det
afgörande ögonblicket vållade, att planen gick
om intet. Jag har mätt upp den borgen, jag
har ritat af den, skrifvit och föreläst om den, rört
upp byggnadsstyrelsen och senaten, talat med
kommendant Duhonin, generalguvernör Heiden,
krigsminister Vannoffski, storfurst Vladimir,
tronföljarens uppfostrare general Daniloff, ja, med
kejsaren själf om den, allt förgäfves. Just i det
afgörande ögonblicket — vi hade kunnat köpa
det hela för 55000 mark kontant och
Pantsar-laks förfallna träkåkar — blef där en död punkt,
slavofilismens grofva hand kom emellan, och
kommendanten Duhonin tog in hela spelet.
General Carl Cederholm, min vän Rola Borenius
och jag blefvo komplett bet. Jag gick hem och
grät af sorg, vrede och raseri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
