Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Den andliga öfvervikten och — till min
förundran — särskildt den moraliska, antages vara på
danskarnes sida, och detta antagande blir för
dem visshet, då det gäller konst. Denna tro
har varit allrådande åtminstone ända till den
senaste stora svenska konstutställningen i
Köpenhamn, då den danska tidningspressen och den
danska allmänheten för första gången och till
sin stora förvåning blef rubbad i denna sin
fiktion. En typisk representant för detta danska
åskådningssätt visavi Sverge och svenskarne var
Ferdinand Meldahl, imponerande genom en
sällsynt gedigen bildning i förening med
kunskaper. Kunskaper och bildning höra ju ej alltid
samman, man finner ofta mycket bildade, men
föga kunskapsrika kvinnor, och ofta män, om
hvilka det motsatta gäller. Tack vare en hög
grad af spiritualitet och eloqventia corporis var
Meldahl en person, på hvars uttalanden man
aldrig tröttnade. Då, utom Meldahl, den
danske konsthistorikern Julius Lange, konstnären
Pietro Krohn och grefve Georg von Rosen hörde
till den lilla nordiska kohorten i Florens, kan
man förstå, att frågor rörande konst, stil och
konstnärer mest sysselsatte oss. För öfrigt: hvad
annat skulle man väl intressera sig för i Florens,
den moderna konstens vagga?
Julius Lange studerade vid denna tid Michael
Angelo, medborgaren-frihetshjälten, och sökte
därför särskildt upp Fiesole och San Miniatos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
