Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Jag såg nog, att Ramsay gick missnöjd sin
väg, men det var ohjälpligt. När man har många
och olika slag af arbeten, är det absolut
nödvändigt att strängt fördela sin tid och sitt arbete.
Dagens timmar likasom hjärnans arbete måste
vara, för att taga en liknelse, som ett af dessa
femtonhundratalets „renässans-kabinett" med
otaliga små lådor, så att man i tur och ordning kan
draga ut en af dessa lådor och syssla med
ingenting annat än dess innehåll; därförutan är
man förlorad.
Mot aftonen tog febern till, jag gick till
sängs, tog manuskriptet med mig och
började läsa. Det roade mig i allra högsta grad.
Sömnlös som jag var, slutade jag läsningen först
om morgonen, och redan före klockan nio var
jag i telefon och bad Ramsay „börja med den
andra delen af boken".
Ramsays första manuskript var förfärligt.
Minst en tredjedel måste genast aflägsnas. Den
lilla förtjusande berättelsen „Stormormor", som nu
i boken är sju blad, var i manuskriptet fyra
gånger mer. Det kostade mig en otrolig möda att
få honom att gå in på förkortningarna. Ja, han
kunde blifva rent af oresonligt arg, kasta pappren
omkring sig, lofva att bränna upp dem etc., om
allt ej fick förbli i den form och ordning han
lämnat det åt förlaget. Endast för att lugna
honom släpptes i första delen den lilla dumma
historien „När känslorna vakna" igenom. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
