- Project Runeberg -  Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 /
40

(1906) [MARC] Author: Axel Jonsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Verkställandet af Arboga beslut i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

adeln från att besöka Arboga riksdag, den hade låtit bestämma
sig af konungens förbudsbref. Krigsfolk förnekade han sig ha
uppbådat; att han själf begifvit sig till Elfsborg, berodde på att han ej
hade annat än en öppen gård, på hvilken “skalkaktige“ personer lätt
kunde tända eld. Hvad Arboga riksdag vidkom, så var hans svar, att
hertigen skulle kalla alla riksråden till sig eller ock låta dem komma
tillsammans på någon lämplig plats för svarets afgifvande.[1] Att han
kallade dem “enslige“ till sig, vore olämpligt, emedan det sedan skulle
heta, att de blifvit tvingade.[2]

Han insåg emellertid, att skrifvelsen ej skulle tillfredsställa
hertigen, utan att denne skulle komma och affordra honom “bättre
förklaring“, men att personligen träffa hertigen, fann han ej rådligt; han
visste, att han riskerade sin frihet, och därför skyndade han ombord
å sitt fartyg och afseglade till Danmark.[3] Hertigen tog nu Elfsborg
och Gullberg i besittning samt tillsatte nya befälhafvare[4] på båda dessa
fästen. Han lät sedan i skrifvelse underrätta borgerskapet i Ny Lödöse[5]
om Erik Gustafssons flykt och angifva de skäl, som föranledt honom
att öfverlämna fästningarna i andra personers vård.

Med Erik Gustafssons flykt började rådets upplösning. Det af
honom gifna exemplet följdes sedan af den ene rådsherren efter den
andre; på skilda vägar och tider begåfvo de sig till Polen. Omedelbart
efter E. Gustafsson lämnade Erik Sparre landet. Som ofvan[6] är nämndt,
ämnade han gästa Erik Gustafsson på Elfsborg, men då han, kommen
i närheten häraf, fann hertigen före sig och fick höra, att Erik


[1] Jfr ofvan sid. 38 anförda skrifvelse från Forsa.
[2] Erik Gustafssons skriftliga svar till Fursten om det memorial, som Erik Stake
och Knut Kijl hade tillställt honom på Elfsborgs slott den 22 mars 1597.
Sko. saml. M. T. XIII.
[3] Från Nylöse skref hertigen svar å E. Gustafssons skrifvelse. H. K. R. den
26 mars 1597.
[4] Erik Stake och Knut Kijl erhöllo fullmakt på ståthållareämbetet å Elfsborg.
Fullmakten dat. Nylöse den 29 mars; H. K. R. Såsom skäl anföres, att E. Gustafsson
lagt sig upp mot rikets allmänna beslut samt att han utan någon nöd och fara
förlupit fästningen. Enl. Gyllenhjelms relation (Hist. Handl. XX: 2, sid. 260) skall
Erik Stake ensam blifvit förordnad till ståthållare. Denna uppgift styrkes af
Sigismunds bref till Erik Stake den 7 aug. 1598. Sigismunds Sv. reg. Gyllenhjelm
uppgifver ibid., att till hans underståthållare David Danielsson Hund. Werving uppger
emellertid I sid. 172 not a., att Kijl 1597 blef ståthållare på Elfsborg. Möjligen
har han vägrat mottaga uppdraget.
[5] Ibid. den 21 april 1597.
[6] Sid. 37.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free