69 (Hertig Karl och Sigismund 1597-1598)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ständermötet i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uttalas som önskvärdt, att legationen utfördes af rådsmedlemmar, men
om dessa ej ville komma tillstädes och nöjaktigt förklara sig[1], borde
hertigen, om han så funne för godt, äga rätt att utse andra, rådet ej
tillhörande personer. Dessa kunde hos konungen anhålla om en viss
försäkring samt påminna om hvad som felats emot föregångna
handlingar.[2] Samstämmigt förklarades, att flottan ej behöfde sändas, förrän
legationen återkommit och allmogen efter verkställd skörd kunde
bidraga till manskapets och skeppens utrustning. Sjätte punkten
besvarades i I med hänvisning till Söderköpings och Arboga beslut, enligt
hvilka de, som satte sig upp emot dem, skulle med alla ständers
enhälliga råd och tillhjälp “lagligen och tillbörligen“ straffas. Såsom
minsta parten kunde adeln ej göra något däråt, utan uppsköt den
frågan till riksens ständers sammankomst. Äfven i II hänvisas till hvad
därom förut blifvit beslutadt. För dem, som tagits i förvar,
uppmanades hertigen låta uppläsa lejdebrefvet; sedan kunde
behandlingssättet tagas i ompröfning. Angående “bullret“ i Finland hänvisades i I
till Arboga beslut, hvarjämte begärdes, att hertigen enligt samma
beslut skulle sända några gode män till Finland.[3] Under tiden kunde
rustas till “allvar“ för den händelse råd och förmaning icke hjälpte.
Detsamma tillstyrktes äfven i II med tillägg, att, om hertigen ej ville sända
några personer, så kunde ständerna göra det.[4]

Af prästerna finnes blott ett svar. Däri liksom i adelns beklagas
den mellan hertigen och rådet uppkomna oenigheten, men i stället för

[1] “Men huad de icke tilstedes komme, stelle vij thet i H. F. N. höge betenckende,
huem H. F. N. ther till teckes at bruke“ — — — — svar II, finnes ej i svar I.
[2] Om försäkringen och påminnelsen lämnas i svar I åt hertigen och rådet att
beställa.
[3] Hertigen hade ej bragt Arboga beslut i denna punkt till utförande. Som ofvan,
sid. 63, är nämndt, hade han uppdragit åt några män att begifva sig dit, men deras
uppdrag var ett helt annat, än ständerna afsett. Han hade emellertid skrifvit till
undersåtarna i Finland och Österbotten samt förmanat dem nedlägga vapen; Grönblad,
Fl. I, H. 3, s. 82 f.
[4] Adelns svar bland riksdagsacta, båda odat., enligt anteckning af Mornay
öfverlämnades svar I den 1 aug., enligt anteckning a tergo öfverlämnades svar II den
7 aug. Svar I var ej undertecknadt; svar II undertecknadt af grefve Axel, Karl Sture,
Mauritz Lejonhufvud m. fl. inalles 19, samtliga hertigens vänner och anhängare.
Dessutom finnes ett svar af adeln i Södermanland. I detta tillstyrkes ang. rådsherrarna,
att de skulle ”sig forskriffue och udi H. F. N:s bortevarende holle sig rolige och stilla på
deres gårder”. Till sjätte punkten svarades med begäran att de i densamma afsedda
personerna “efter nöge och flitig ransaken niuthe, huad lag förmå huar nåd icke
förekommer“.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/jahertigka/0083.html

		Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 / 69 (1906) Author: Axel Jonsson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|