152 (Hertig Karl och Sigismund 1597-1598)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Hertigen mottager underrättelse om att Sigismund var i annalkande med utländsk härsmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till missnöje med adeln och rådsherrarna.[1] Kort efter afresan från
Upsala mottog han svar från Klas Bjelke, men detta var sådant, att
hertigen förebrådde honom, att han icke som en ärlig man “ägnar och
bör“ velat gifva sin mening tillkänna, och Karls förargelse ökades, då
han i samma bref fick sig delgifvet, att Klas Bjelke blifvit af konungen
utsedd till den unge hertig Johans guvernör.[2] Karl förklarade med
anledning däraf rent ut, att, så framt han måtte något råda i saken,
aldrig mer någon af den kungliga “affödan“ skulle komma i rådets
händer, ty däraf skulle blott följa, att på brödratvister ej toge något slut.[3]

Något senare erhöll hertigen underrättelse om Gustaf Banérs och
Thure Bjelkes flykt[4], och då han på återresan var kommen i närheten
af Nyköping, fick han svar från Hogenskild Bjelke. Det var affattadt
i synnerligen retsamma ordalag. Till hertigens erinring, att han bort
vara närvarande i Upsala och med öfriga ständer svara för hvad där
beslöts[5], genmälte Hogenskild, att det varit honom alldeles obekant,
hvad där afhandlats, förrän han bekom hertigens bref därom; det var
honom “ondt“ svara till hvad som var honom alldeles okunnigt, det
låge ock föga vikt på hans ringa person. Att han ej kommit till Upsala,
borde ej förundra, då han i “åtta samfällda år varit en Guds fånge“.
Beskyllningen[6] att hafva omintetgjort den af beskickningen påyrkade
förlikningen bemöttes därmed, att han sade sig ha sökt “beveka“ sina
bröder, som “friska voro“, att begifva sig till Upsala och åtaga sig

[1] Adeln i Östergötland hade förklarat, att den ej kunde samtycka till
Upsalaskrifvelsen, emedan den innehöll många besväringar om den finska handeln. Karl
till Johan Gabrielsson den 14 april 1598. H. K. R.
[2] Till Klas Bjelke den 11 mars 1598. Ibid.
[3] Hist. Bibl. II, sid. 340.
[4] Den 17 mars skref han till Anders Andersson, att han förnummit, det Gustaf
Banér och Thure Bjelke begifvit sig från sina gårdar till gränsen för att, såsom han
kunde tänka, begifva sig ur riket till sina medbröder, som begifvit sig ur riket. H. K.
R. — — — — —

Den 25 mars sedan han i ”sanning förnummit att Gustaf Banér och Thure Bjelke
vikit ur riket, skref han till Erich Andersson och befallde honom anhålla Klas Bjelke
och icke låta honom draga vidare, ifall han, såsom det sades, ”vore till sinnes att
begifva sig ur riket”. H. K. R. den 25 mars 1598. — — — — —

Under samma dato finnes ett bref ibid. till menige man i Småland att icke
erlägga lagmansräntan till Thure Bjelke.
[5] Jfr ofvan sid. 148.
[6] Hogenskild tog uttrycket om att ”han ville det hans ord skulle ligga ofvanpå”
åt sig, samma uttryck förekom emellertid i brefvet till Gustaf Banér och Thure Bjelke.
Hogenskilds bref dat. Ulfåsa den 16 mars 1597. Handl. ang. riksråden.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/jahertigka/0166.html

		Hertig Karl och Sigismund 1597-1598 / 152 (1906) Author: Axel Jonsson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|