Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Laskys andra beskickning. Ständermötet i Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöfdes“, och uppmana dem afstå ifrån sin “upproriska handel“ samt
infinna sig i Vadstena allra senast följande måndag för att där svara för
sitt tilltag. Vidare begärde han få veta, om han, för den händelse nämnda
personer ej infunne sig, skulle “sätta all befordring af Kgl. Maj:ts
hemresa tillbaka“ och med krigsfolk draga åstad “sådant deras
öfvermod och myteri att stilla“. Då “mesta parten“ af adeln gjort sig redo
att draga emot konungen, spordes, — i punkt 4 — om ej adeln i
Västergötland, Östergötland och Småland[1] borde åläggas att möta H. F. N.
i Kalmar den 15 juli. I 5:te och sista punkten frågades ständerna,
om de i enlighet med hvad som förut blifvit öfverenskommet ville
hjälpa till att förhindra och afvärja de försök, som medan H. F. N.
var i Kalmar till äfventyrs kunde göras af de otrogna rådsherrarna
att bringa den “påbegynta handeln[2] om intet“.[3]
Ständernas svar å dessa punkter utföllo på ett för hertigen i det
hela gynnsamt sätt. Medlemmarna i legationen öfverlämnades det
åt honom att utse. Adeln framhöll blott, att inga för konungen
misshagliga personer borde sändas, och då enligt dess mening något
öfverflöd på dylika personer ej fanns, borde först och främst Klas Bjelke[4]
ifrågakomma. Prästerna föreslogo utom honom äfven Erik Bjelke,
Jöran Eriksson och Hans Eriksson samt några andra adelsmän af hvart
landskap. Borgerskapets ombud öfverlämnade denna sak helt och
hållet åt hertigen utan att göra något uttalande om personerna, men
lade stor vikt vid att legationen blef afsänd såsom varande ett medel
att stämma honom nådigt. Skrifvelsen till konungen godkändes[5], och
ständerna lofvade att aflåta en skrifvelse af samma innehåll. Om
tredje punkten voro meningarna däremot delade. Borgerskapet
ansåg den däri föreslagna skrifvelsen olämplig, emedan terminen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
